Europeiska revisionsrätten varnar i skarpa ordalag för att EU-kommissionens nya fleråriga budgetförslag riskerar att urholka kontrollen och ansvarsskyldigheten i unionens ekonomi. Förslaget på nästan 2 000 miljarder euro för perioden 2028–2034 innebär en ökning på hela 59 procent jämfört med dagens budget och innehåller stora strukturella förändringar som kan undergräva insynen, enligt myndighetens senaste uttalanden.
Kommissionen föreslår att antalet utgiftsprogram minskas från 52 till 16 för att skapa förenkling och flexibilitet, samtidigt som de vill införa fem nya källor till egna medel. Men revisorerna ser detta som en riskfylld utveckling där ökade budgetflexibilitet och prestationsbaserad finansiering kan föra med sig svagare spårbarhet och svårigheter att följa pengarna hela vägen till slutmottagaren.
Stora svagheter i kontroll och transparens
Europeiska fonden är kärnan i förslaget och slår samman tidigare skilda fonder inom jordbruk och sammanhållning i ett nationellt planerat system där utbetalningar kopplas till mål och delmål istället för faktiska kostnader. Denna modell, hämtad från EU:s coronafond, kritiseras skarpt av revisionsrätten som menar att den ökar risken för att byråkratiska framsteg mäts snarare än verkliga resultat.
En fjärdedel av interventionsområdena saknar helt resultatindikatorer och inga effektindikatorer finns, vilket kan göra att kontrollen över skattebetalarnas pengar går förlorad. – ”Den föreslagna ramen riskerar att mäta aktiviteter snarare än om EU:s mål faktiskt uppnås,” säger myndigheten.
Revisionsrätten framhåller dessutom att kommissionen förlitar sig mer på nationella kontrollsystem som tidigare har visat sig brista. Den ökade flexibiliteten i budgeten saknar tydliga gränser vilket kan leda till godtyckliga omfördelningar och svårigheter att följa hur medlen använts i efterhand.
Jordbrukspolitikens framtid skapar oro
Samtidigt avskaffas den separata gemensamma jordbrukspolitikens fond för första gången sedan 1962. Det traditionella stödet delas upp i nationella planer, vilket kan skapa stor osäkerhet för svenska och europeiska bönder. Revisionsrätten varnar för att jordbrukarna inte i förväg kommer kunna veta vilket ekonomiskt stöd de kan räkna med.
Den nya planen ger dessutom medlemsländerna stor flexibilitet vilket kan leda till ojämlika stödnivåer och snedvridna konkurrensförhållanden på den inre marknaden. Detta kan påverka svenska lantbrukares förutsättningar i en redan pressad bransch.
Oklara risker i EU:s utrikespolitik
EU:s yttre åtgärder får ett rekordanslag på drygt 200 miljarder euro där upp till 100 miljarder kan ges som lån eller stöd till Ukrainas återuppbyggnad. Revisionsrätten pekar på brist på kvantitativa behovsanalyser och varnar för att de stora lånen ökar EU-budgetens riskexponering utan tillräckliga buffertar. Revisorerna kräver också tydligare garantier för revisionschefers tillgång till dokument efter upprepade begränsningar från genomförandeorgan.
Större konkurrenskraftsfond utan tydliga spelregler
Den föreslagna Europeiska konkurrenskraftsfonden på 409 miljarder euro, som samlar 14 olika program inom forskning, industri och försvar, möts också av kritik.
Revisionsrätten konstaterar brister i definitionen av EU-mervärde och saknar data som visar hur medlen bidrar till övergripande mål som klimat och digitalisering. Den ökade budgetflexibiliteten och nya externa genomförandepartner skapar otydlighet kring statsstödsregler och riskerar att begränsa revisionens insyn.
Komplexitet hotar förenklingen
Trots kommissionens mål att förenkla budgeten genom färre program och sammanslagningar pekar Europeiska revisionsrätten på risker att förenklingen inte når ut till slutmottagarna – regioner, kommuner och företag.
Kritiken kommer även mot förslaget att flytta 20 procent av förvaltningsansvaret från delad förvaltning med medlemsländer till direkt och indirekt förvaltning, vilket kan ge administrativa utmaningar och påverka geografisk fördelning av medel.
Fem nya egna medel ökar budgetkomplexiteten
För att finansiera den kraftigt ökade budgeten föreslås fem nya egna medel med bland annat avgifter på icke insamlat elavfall och tobaksprodukter, samt bidrag från stora företag. Totalt ökar de egna medlen från fyra till nio, men revisorerna varnar för att systemet riskerar att bli mer komplext i stället för enklare.
Vad händer nu?
Europeiska revisionsrättens yttranden är rådgivande men tungt vägande inför pågående förhandlingar mellan medlemsländer och EU-institutioner. Europeiska rådets ordförande António Costa hoppas på en överenskommelse innan årets slut.
Revisionsrättens tydliga budskap: innan budgeten antas måste principerna om sund ekonomisk förvaltning, ansvarsskyldighet och spårbarhet stärkas för att undvika att 2 000 miljarder euro EU-medel hanteras utan tillräcklig transparens eller kontroll. Detta är avgörande för att skydda svenska skattemedel och säkerställa att budgeten levererar verkligt EU-mervärde.
