Jimmie Åkesson, ledare för Sverigedemokraterna, har uttryckt stark kritik mot den så kallade Girjasdomen i en debattartikel. Han kräver att domen ska rivas upp, då han anser att den har skapat ojämlik tillgång till statlig mark baserat på etniska grunder.
Åkesson menar att domen har förändrat förutsättningarna för tillgången till Sveriges natur, som han beskriver som ett gemensamt arv. Han framhäver att det historiskt har funnits en öppenhet i landet, där människor har haft möjlighet att jaga och fiska på lika villkor oavsett ursprung.
Enligt Åkesson har domen lett till att staten har överlåtit kontrollen över jakt- och fiskerättigheter på statlig mark till en specifik etnisk grupp. Detta, menar han, strider mot principen om likhet inför lagen och har resulterat i att ”vanliga svenskar” utestängs från dessa resurser.
Åkesson planerar att driva frågan politiskt under nästa mandatperiod, med målet att återställa jämlik tillgång till naturresurser. Han betonar att statlig mark i grunden tillhör hela befolkningen och att den därför bör vara tillgänglig för alla, oavsett bakgrund.
I sin debattartikel framhåller Åkesson att detta inte är en attack mot någon specifik grupp, utan snarare en rättvisefråga. Han ser en möjlighet att åstadkomma ett ”återställande av rättvisa” för alla svenskar.
Vidare diskuterar han de ekonomiska och kulturella aspekterna av den begränsade tillgången till jakt och fiske. Han påpekar att detta inte bara påverkar individuella utövare utan även landsbygdens ekonomi och det lokala föreningslivet.
Åkesson erkänner vikten av att bevara samisk kultur och dess traditioner men anser att det är möjligt att kombinera särskilda rättigheter kopplade till renskötsel med en allmän öppenhet för jakt och fiske på statlig mark. Han argumenterar för att staten bör återta ansvaret för naturresurserna, utan att det ska leda till en exklusiv kontroll av jakt och fiske.
Sammanfattningsvis ser Åkesson Girjasdomen som ett avsteg från en grundläggande svensk princip om att naturen är gemensam. Genom att riva upp domen hoppas han på en återgång till ett system där samma regler gäller för alla och där naturen åter blir ”vår gemensamma”.
