Vänsterpartiets partistyrelse vill sänka den omdebatterade partiskatten som förtroendevalda politiker måste betala från sina arvoden. Förslaget presenterades inför kongressen i Örebro i helgen där en intensiv debatt väntas. Partiskatten innebär idag att ledamöter i riksdag, regioner och kommuner avstår en del av sin lön – nära 20 000 kronor per månad för en riksdagsledamot – för att stärka partiets ekonomi och visa solidaritet med väljarkåren.
Kongressen i helgen blir en stridsfråga då flera medlemmar motsätter sig förslaget. Bore Sköld, suppleant i partistyrelsen från Umeå, har reserverat sig mot ändringen och menar att en sänkning går emot syftet med partiskatten.
Bore Sköld: ”En lägre skatt motverkar att vänsterpartister ska leva under mer lika ekonomiska villkor som vanliga svenska väljare.”
Sköld pekar också på att förslaget kan kosta partiet cirka 600 000 kronor årligen från riksdagsledamöters och EU-parlamentarikers partiskatt, vilket oroar många medlemsdistrikt som varnar för en osäker ekonomisk situation.
Samuel Gonzalez Westling, ledamot i partistyrelsen och riksdagsgruppledare, försvarar förslaget. Han menar att dagens system har problem och behöver justeras tillbaka till den nivå som fastställdes när partiskatten infördes 2012.
Gonzalez Westling säger: ”Syftet har aldrig varit att alla förtroendevalda ska ha exakt samma villkor som andra, det finns skäl till en något högre inkomst då arbetet kräver mycket från hemmet och ska motverka korruption.”
Så påverkas lönerna
Det avgörande förslaget innebär att brytpunkten för partiskatten ändras från 45 % till 50 % av ett inkomstbasbelopp. Med 2025 års nivåer betyder det att efter skatt ska en riksdagsledamot ha kvar 40 300 kronor per månad jämfört med dagens 36 270 kronor. Partiskatten beräknades förr på prisbasbeloppet, men sedan 2021 använder partiet inkomstbasbeloppet som grund.
Införandet av partiskatten skedde 2012 med målsättningen att politiker inte ska ta förtroendeuppdrag för att öka sin privata rikedom. Modellen ändrades senast vid partikongressen 2021, men då missades justeringen av vad som faktiskt blir kvar efter skatt. Den nya ändringen ska rätta till detta enligt partistyrelsen.
Het debatt väntar i Örebro
På lördag samlas partimedlemmar i Örebro för att rösta om förslaget som redan väckt interna protester. Bore Sköld och flera andra vill behålla dagens regelverk, medan partiledningen vill höja lön efter skatt för sina egna förtroendevalda.
Parallellt väntar också en känslig debatt om Vänsterpartiets krav på ministerposter i en eventuell regering. Flera distrikt uttrycker oro för att regeringsfrågan prioriteras över sakpolitik, vilket vice ordförande Ida Gabrielsson försvarar med att mindre sakpolitik går igenom om partiet ställer sig utanför regeringsbildningen.
Gabrielsson understryker att regeringsfrågan kommer fortsätta vara central så länge oppositionen är splittrad och uppmanar medlemmarna att se möjligheter till samarbete för att påverka. Kongressen kommer vara avgörande för Vänsterpartiets väg framåt både ekonomiskt och politiskt.
Denna helgs kongress i Örebro följs med spänning av hela svensk politik då Vänsterpartiets beslut om partiskatt och regeringsstrategi kan påverka partiets framtida roll och förtroende bland väljare.