Vattnet räcker inte till när bevattningsbehovet ökar kraftigt
SMHI och Lunds universitet släpper nu ny forskning som varnar för att det svenska jordbrukets behov av bevattning kan mer än fördubblas innan årets slut. Särskilt södra och sydöstra Sverige står inför en akut vattenbrist när somrarna blir både varmare och torrare, samtidigt som långvariga torrperioder förväntas bli vanligare.
Idag utgör bevattning endast cirka tre procent av Sveriges totala vattenförbrukning, men enligt SMHI:s nya beräkningar kan behovet av bevattning i jordbruket öka med mellan 58 och 116 procent fram mot slutet av seklet. Det innebär att lantbrukets vattenanvändning i vissa scenarier kan mer än fördubblas jämfört med idag.
Sydöstra Sverige drabbas hårdast – fler dagar med vattenunderskott väntar
SMHI flaggar särskilt för sydöstra Sverige, där odlingssäsongen väntas starta upp till två veckor tidigare än nu, men också där grödorna kan få 10 till 35 fler dagar med vattenunderskott.
Hugo Rudebeck, doktorand vid SMHI och Lunds tekniska högskola, förklarar att de ökade vattenbristdagarna beror på att nederbörden kommer att bli mer ojämnt fördelad: ”Vi kan förvänta oss både kraftigare regnperioder och betydligt längre torra perioder däremellan.”
Mer regn men ändå större risk för torka
Det låter paradoxalt men framtidens klimatmönster innebär att även om det totala regnmängderna kan öka, räcker inte vattnet alltid till när växterna behöver det som mest. Det väntas bli tuffare konkurrens om vatten inom jordbruket, samtidigt som samhällets övriga behov av vatten också ökar.
Enligt studien kan det genomsnittliga årliga bevattningsbehovet hamna mellan 900 och 1 200 miljoner kubikmeter vatten i Sverige i slutet av seklet – där den högre siffran motsvarar mer än hälften av dagens totala vattenanvändning i landet.
Klimatanpassning och teknik måste till för att lösa vattenbristen
Berit Arheimer, professor i hydrologi vid SMHI, understryker att nya tekniska lösningar som dammar kan bli avgörande för att lagra vatten under blötare perioder. Men hon poängterar också behovet av bättre vattenfördelning mellan olika samhällssektorer för att klara utmaningarna.
”Att förbättra vattenfördelningen är minst lika viktigt som tekniska lösningar för att undvika svår vattenbrist i framtiden,” säger Arheimer.
Vattenbrist kan påverka alla – från jordbrukare till konsumenter
Jordbruksverket varnar för att vattenbrist kan slå hårt mot både djurhållning och bevattning, beroende på vilken typ av vatten som fattas – ytvatten, grundvatten eller markvatten.
För svenska konsumenter kan detta innebära att produktionen av livsmedel påverkas, att lantbruket får svårt att hantera torra somrar och att vattenresurser måste prioriteras hårdare mellan olika delar av samhället.
De senaste rapporterna från SMHI visar att Sveriges klimat är på väg att förändras snabbt. En ökad bevattningsbörda i jordbruket är ett av tydligaste tecknen på att vattenfrågan blir en av de mest kritiska utmaningarna under årtionden framöver.
Håll koll på utvecklingen – vattenbristen i södra Sverige kan påverka hela landet och ta form som en nationell kris redan inom kort.