Kriminalvårdens skydd mot infiltration brister kraftigt – nästan en tredjedel av personalen är medveten om att illojalt beteende förekommer under de senaste timmarna. Det visar en färsk granskning från Riksrevisionen som riktar hård kritik mot myndighetens säkerhetsarbete.
Kriminalvården är en nyckelaktör i Sveriges kamp mot kriminalitet, men nu framkommer allvarliga systemfel när det gäller att förhindra infiltration från kriminella gäng eller andra hot. Personal vittnar om att interner regelbundet smugglat in förbjudna föremål som narkotika och mobiltelefoner – saker som kan möjliggöra nya brott.
Brister i säkerhetsprövningar hotar både rättssäkerhet och arbetsmiljö
Enligt Riksrevisionens rapport är det inte bara rekryteringsfasen som brister. Även under anställningen saknas tillräckliga uppföljningar och säkerhetsprövningar, ett problem som blir extra tydligt i en verksamhet med hög personalomsättning där många är nyanställda eller säsongsanställda.
Per Dackenberg, projektledare för granskningen, understryker svårigheterna:
”Uppföljande säkerhetsprövningssamtal är ofta svåra samtal, eftersom chefer måste ställa känsliga frågor till medarbetare.”
Den känsliga naturen gör att tydliga rutiner måste finnas och följs för att samtalen ska bli naturliga över tid – något som i dag saknas.
En systemrisk för myndigheten och samhället
Nästan 33 procent av personalen uppger att de känner till infiltration eller lojalitetsbrott inom Kriminalvården, vilket är anmärkningsvärt högt och oroande för myndighetens förmåga att motverka kriminalitet. Den bristande kontrollen får inte bara konsekvenser för rättssäkerheten utan äventyrar även övrig personals säkerhet och arbetsmiljö.
Riksrevisionens granskning ska ses som en varnande signal, inte bara för Kriminalvården utan också för andra myndigheter med kritiska uppdrag. Både kriminella gäng och främmande makt har incitament att infiltrera svensk förvaltning, vilket ställer ytterligare krav på robust säkerhetsarbete och hårda säkerhetsprövningar.
Regeringen står nu inför en skarp utmaning att leva upp till sin retorik om tuffa krav mot gängbrottsligheten. Uppenbarligen räcker det inte att bara öka polisinsatser eller lagstiftning. Säkerheten inom Kriminalvården måste förbättras akut för att stoppa möjliga brottslingar från att utnyttja sina positioner.
Vad händer nu?
Den fortsatta utvecklingen kommer att visa om Kriminalvården kan implementera nödvändiga förbättringar i säkerhetsprövningar och rutiner. Det krävs inte bara nya verktyg, utan även mod att ta itu med svåra samtal om personalens privata förhållanden som kan utgöra risker, till exempel ekonomiska problem eller relationer som påverkar omdömet.
Myndigheten måste snabbt agera, och regeringen förväntas följa upp med krav på bättre kontroll och resurser för att skydda både personal och rättssamhället.
Mimmie Björnsdotter Grönkvist
[email protected]