Riksdagen utsätts för kritik från landets mest kvalificerade domare – mellan 2006 och 2024 antogs 57 av 64 lagförslag trots allvarliga invändningar från Lagrådet. Det visar en ny rapport från SNS Demokratiråd 2026, som varnar för en hotad demokrati om inte lagstiftarnas ansvar skärps.
Rapporten avslöjar en oroande trend där riksdagen i hög utsträckning väljer att bortse från juridisk kritik när lagar drivas fram, oavsett om kritiken kommer från höger eller vänster. Även oppositionspartiernas motstånd är svagt – endast 26 procent av oppositionsledamöter röstade nej till lagförslag med allvarliga invändningar.
Allvarliga brister i lagstiftningen hotar rättssäkerheten
Lagrådet granskar alla lagförslag innan de når riksdagen och bedömer bland annat hur förslagen förhåller sig till grundlagar och rättssäkerhet. Trots deras vassa kritik godkänns ofta lagar som riskerar att undergräva rättsstaten och skapa problem i tillämpningen. Det är särskilt allvarligt eftersom den nuvarande regeringen fått mer kritik än någon annan sedan 2006.
Konstitutionsutskottet (KU) har blivit bättre på att kritisera regeringen över partigränserna, men rapporten varnar för att kompromissande urvattnar granskningen. I ett hårdare politiskt klimat kan de informella normerna som håller samman KU:s enighet snabbt försvagas, vilket hotar demokratins kärna.
Riksdagsledamöter utsätts för hot och trakasserier
En annan skarp signal handlar om den personliga säkerheten för ledamöterna. Enligt rapportens enkät utsätts 64 procent av riksdagsledamöterna för hot eller trakasserier årligen. Upp emot 40 procent undviker att publicera offentliga uttalanden – framför allt i frågan om migration, en av de mest kontroversiella ämnena i svensk politik.
Utsattheten är värst bland unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund – grupper som annars ses som demokratiska framsteg i riksdagen. Psykiskt våld, främst via nätet, påverkar i tysthet och hanteras i stor utsträckning av ledamöterna själva, då partier och Riksdagsförvaltningen fokuserar främst på fysiskt våld och brottsliga handlingar.
Förslag för att rädda demokratin och stärka riksdagens arbete
Några konkreta förslag presenteras i rapporten för att motverka dessa problem. Bland annat föreslås att Lagrådet använder ett standardiserat språk för att tydligare graderar allvaret i sin kritik, och att alla utskott i riksdagen måste redovisa Lagrådets yttranden när de hanterar lagförslag.
Rapporten betonar även behovet av ökad juridisk kompetens i riksdagen och föreslår inrättandet av ett eget rättssekretariat för att stötta utskotten och stärka KU:s granskning. För att skydda ledamöterna mot hot föreslås att definitionen av oacceptabelt våld utvidgas till att inkludera psykiskt våld, med särskild hänsyn till utsatta grupper.
Demokratin står på spel – riksdagen måste agera nu
Rapportens forskare varnar för konsekvenserna om riksdagen inte skärper sin lagstiftning och kontrollfunktion. Det är en tid när demokratins fundament befinner sig under press, både i Sverige och globalt, och Sveriges folkvalda parlament måste stå starkt som folkets främsta företrädare.
Att riksdagen gång på gång bortser från seriös juridisk kritik och att hot och trakasserier tystar omfattande delar av ledamöternas röster riskerar att urholka både lagstiftningens kvalitet och folkets förtroende. Nu krävs snabba och tydliga åtgärder för att rädda den svenska demokratins hjärta.