Enligt de senaste uppgifterna från Statistiska centralbyrån (SCB) har Sveriges befolkning vid årsskiftet nått 10 605 500 folkbokförda personer. Detta motsvarar en ökning med nästan 18 000 personer jämfört med föregående år, och förklaras främst av att fler invandrade än utvandrade.
Under det senaste året invandrade 89 400 personer till Sverige, vilket innebär en minskning med 23 procent i jämförelse med 2024. Minskningen har delvis orsakats av ett färre antal ukrainare som kom till landet. Trots detta var Ukraina fortfarande det vanligaste födelselandet bland de utrikes födda som invandrade under 2025. Den största gruppen bestod av återinvandrade personer födda i Sverige, totalt 12 600 personer.
Den totala befolkningstillväxten på 0,2 procent är den lägsta som registrerats under 2000-talet. Antalet födda barn, som uppgick till 97 500, är också det lägsta på 23 år.
Enligt Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, har barnafödslarna uppvisat en nedåtgående trend sedan 2010, då den summerade fruktsamheten var 1 985 per 1 000 kvinnor. Nyligen har dock nedgången stannat av.
Under 2025 sökte 6 700 personer asyl i Sverige, vilket är en minskning med 30 procent. Det vanligaste medborgarskapet bland de asylsökande var afghanskt, med 703 personer som ansökte om asyl.
Utöver detta utvandrade 77 500 personer under det senaste året, vilket är en minskning med tio procent jämfört med året innan. Totalt beviljades 37 500 personer svenskt medborgarskap under 2025, vilket är 25 500 färre, motsvarande en minskning med 40 procent jämfört med 2024. Denna nedgång beror delvis på att Migrationsverket har fått i uppdrag att öka säkerheten i medborgarskapsprövningarna, vilket också har lett till längre handläggningstider.
Stockholms län rapporterade den största befolkningstillväxten under det senaste året med 13 000 personer, vilket motsvarar en ökning med 0,5 procent. Bland kommunerna hade Göteborg den största ökning med 4 300 personer, följt av Stockholm med 3 700 och Malmö med 2 300.