Försvarsmakten övar just nu på krigets mest allvarliga konsekvens: att begrava sina egna stupade soldater och sjömän. På Väddö kyrkogård i idylliska Roslagen har över 500 fiktiva soldater och sjömän gravsatts i en av Sveriges största krigsgravtjänstövningar på över 70 år.
Övningen är en del av den pågående försvarsövningen Aurora 26 och sker i samarbete mellan Försvarsmakten, Skatteverket, Plikt- och prövningsverket och Svenska kyrkan. Det är första gången sedan början av 1950-talet som denna viktiga förmåga, som kallas krigsgravtjänst, övas på svensk mark.
Världen ändras – Sverige förbereder sig för krigets verklighet
Fältprosten Jenny Ahlén förklarar varför denna övning är nödvändig: ”Vi tränar på hur vi under de värsta tänkbara förhållandena snabbt och värdigt hanterar stupade, något som aldrig tidigare övats i modern tid”. Det handlar inte om massgravar utan om tillfälliga gravplatser i väntan på fred och hemtransport av kvarlevor.
29 gravsäckar fyllda med vedträ ligger på rad och väger lika mycket som människor för att simulera verkligheten. Varje säck är försedd med en graverad bricka med ett personnummer och är en stark påminnelse om människorna bakom siffrorna. Till och med två ”fiendesoldater” har några av de sista hälsningar som delats ut.
En känslomässig och praktisk kedja stärks
Mattias Thurfjell från Enköpings pastorat deltar i ceremonin, där varje ”stupad” hedras med orden: ”Mössa av! Du har stupat för Sverige. Plikten är fullgjord och erkänd.” Det visar tydligt den respekt och det ansvar militär personal och civila myndigheter känner inför döden i krig.
Bakom kulisserna arbetar en administrativ stab i ett tält märkt ”Admin” som hanterar den svåra byråkratin med dödsrapporter och kontakt med myndigheter. Med representanter från både Skatteverket och Plikt- och prövningsverket är detta en viktig del för att säkra korrekt dokumentation även i krigstid.
Stridens psykologi och vikten av trygghet i krig
Överstelöjtnant David Bergman, som skrivit boken ”Stridens psykologi”, påminner om den svåra erfarenheten från internationella insatser där soldater dött i Afghanistan och hemtransport skett i kistor. Han betonar att övningen återtar en förmåga som varit underprioriterad under fredstid.
”Om jag går ut i strid behöver jag veta att mina kamrater gör allt för att rädda mig och ta hand om mig om jag dör”, säger Bergman.
Den kalla verkligheten är att soldater kommer att dö i ett krig – frågan är hur många. Att kunna hantera detta på ett värdigt sätt stärker också stridsviljan och sammanhållningen i förbanden, menar han.
Övningen – en viktig pusselbit i totalförsvaret
Övningen pågår i samband med Aurora 26, en stor totalförsvarsövning som sträcker sig över stora delar av Sverige under april och maj. Här samverkar militär, civila myndigheter och kyrkan för att skapa en helhet där alla delar av samhället är förberedda.
Försvarsmakten understryker att detta inte är ett uttryck för att hotet om krig är akut just nu, utan ett nödvändigt steg för att stärka Sveriges beredskap för alla scenarier. Att ljuga eller tona ned risker skulle vara ett svek mot de som kallas in till tjänstgöring.
Övningen har redan berört många unga värnpliktiga som deltar. ”Det här hade kunnat vara din mamma eller pappa” sade en av dem när de bar gravsäckar, berättar fältprosten Jenny Ahlén som poängterar att träningen ger en tydligare bild av vad man kan behöva offra. Den psykiska beredskapen är lika viktig som den militära.
Vad händer härnäst?
Försvarsmakten kommer att fortsätta öva och utveckla krigsgravtjänsten i takt med att säkerhetsläget i omvärlden förändras. Målet är att skapa rutiner som fungerar smidigt även i ett akut läge och garanterar att alla stupade tas om hand med största möjliga värdighet.
Den här krigsgravtjänstövningen är ett historiskt steg som markerar en ny fas i svensk försvarsförmåga, där även krigets svåraste konsekvenser tränas och hanteras med respekt och professionalism.