En ny rapport belyser en oroande trend i Sverige, där en ökad andel unga kvinnor uttrycker att de inte vill ha barn. Enligt en undersökning utförd av Aftonbladet i samarbete med Demoskop uppger så många som 22 procent av kvinnorna i åldern 20 till 45 år att de inte har något intresse av att bli föräldrar. Detta kan jämföras med endast 8 procent av männen i samma åldersgrupp som gör samma uttalande.
Denna skillnad i synen på föräldraskap står i kontrast till tidigare generationer där kvinnor och män haft en mer likartad uppfattning om familjebildning. Det framträder nu ett tydligt könsgap som utmanar traditionella normer kring könsroller. Den demografiska forskaren Martin Kolk vid Stockholms universitet menar att det framför allt är yngre generationer som driver denna förändring. Kvinnor födda efter mitten av 1990-talet har hittills fått betydligt färre barn än sina föregångare.
Regeringen har reagerat på den låga födelsetalen, som förra året uppgick till 1,43 barn per kvinna, den lägsta siffran i Sveriges historia. Socialminister Jakob Forssmed har identifierat flera faktorer som kan påverka beslutet att skaffa barn, såsom ekonomi, bostadsmarknad och jämställdhet. Han har även nämnt att statens ansvar är att skapa bättre förutsättningar för föräldraskap.
Kolk framhåller att det är viktigt att tolka de svar som ges i undersökningen med försiktighet. Unga människors åsikter kan förändras över tid. Samtidigt tyder resultaten på att förändrade värderingar och livsprioriteringar spelar en avgörande roll. Yngre vuxna prioriterar ofta självförverkligande, sociala relationer och karriär framför att bilda familj.
Undersökningen avslöjar också att män i högre grad än kvinnor har en positiv inställning till att bli föräldrar. Detta mönster har observerats i andra länder som Japan och Sydkorea, men är relativt nytt i Sverige. Kolk noterar att de historiska köndifferenserna i Sverige har varit små, vilket gör den nuvarande utvecklingen anmärkningsvärd.
Det finns också en bredare samhällsdebatt kring oro för framtiden, där unga kvinnor i större utsträckning än män rapporterar känslor av osäkerhet kopplade till klimat och global instabilitet. Sådana faktorer kan påverka viljan att skaffa barn. Kritiker har påpekat att den politiska och kulturella retoriken kring föräldraskap ibland framhäver det som ett hinder för självständighet och jämlikhet.
Framtiden för befolkningsutvecklingen i Sverige står nu inför många frågor. Hur dessa förändringar uppfattas och hanteras av samhället kan få betydande konsekvenser för välfärd och social sammanhållning i landet.
