Skenande gaspriser utgör en betydande utmaning för europeiska regeringar, som varken har råd med kostnaderna eller kraft att hantera det växande folkliga missnöjet. Tidigare prischocker har visat sig gynna högerpopulistiska partier, som lyckas rikta fokus mot de etablerade partiernas misslyckanden.
Rapporter om att gaslagren i Europa är ovanligt tomma har fått stor uppmärksamhet. Efter en kall vinter, där barn i Paris och Bryssel tillbringade tid i pulkabackarna, har gaspriserna blivit en het potatis. Med stängningen av Hormuzsundet och minskade gasleveranser från Gulfstaterna har oron ökat. Många minns krisen under vintern 2022, som blottlade Europas sårbarhet i en tid då ryska trupper invaderade Ukraina och Nord Stream-ledningen sprängdes.
Många i Tyskland hamstrade ved och varma filtar för att klara kylan. EU har sedan dess lanserat flera initiativ för att öka energitillgången och sänka priserna. Medlemsländerna har bland annat byggt LNG-terminaler och ingått gasavtal med länder såsom Qatar, som nu också har stoppat sin gasproduktion.
Det finns en växande oro i Europa om huruvida situationen kommer att förvärras. EU:s särskilda grupp för samordning av gasförsörjningen sammankallade nyligen ett extramöte och meddelade att störningarna i Mellanöstern inte omedelbart påverkar tillgången till olja och gas i Europa. Detta kan tolkas som ett försök att dämpa oron i medlemsländerna, som vet att tidigare energikriser har gett bränsle åt populistiska partier.
Om de höga gaspriserna kvarstår kan det leda till att européerna återigen måste plocka fram ullsockorna. I Sverige döptes riksdagsvalet 2022 till ”energivalet”, där debatten om högre elpriser gav Sverigedemokraterna en betydande framgång. Tyskland, med sitt beroende av gas, står inför delstatsval i Baden-Württemberg, ett område som huserar krisande biltillverkare som Mercedes-Benz och Porsche.
Högerradikala AfD utnyttjar rädslan för avindustrialisering genom att kräva ökad kolkraft och ifrågasätta klimatpolitiken, vilket kan hjälpa dem att dubblera sitt valresultat. Även i Ungern står energifrågan i centrum inför det kommande parlamentsvalet. Premiärminister Viktor Orbán använder den rådande krisen i Mellanöstern för att pressa Ukraina och försvaga sammanhållningen inom EU.
Mitt i dessa utmaningar finns det dock en aktör som gynnar sig av situationen. Norge har redan blivit en viktig gasleverantör till EU och står nu inför frågan om den norska gasen är tillräcklig för att fylla de tomma lagren.