Lyft kritik mot bonuspoäng vid flygresor inom tjänsteresor – används privat
Det har nyligen blivit tydligt att flygbonuspoäng som samlas in vid tjänsteresor av statliga myndigheter, regioner och kommuner ofta används för privata ändamål. Detta trots att kostnaderna täcks av skattemedel från svenska medborgare. Frågan har fått ökad uppmärksamhet efter rapporter från LT och kommentarer från aktörer inom offentlig sektor.
Bonuspoäng – en dold privat vinst på skattebetalarnas bekostnad
Att anställda inom offentlig sektor får flygbonuspoäng på resor som betalas av staten är inget nytt, men det är få som känner till att dessa poäng sedan kan nyttjas privat.
”Det är ju inte bara kommunerna som väljer flyg utan även regionen och statliga myndigheter där kostnaderna för tjänsteresor bekostas av skattebetalarna, men poängen används ofta privat”, skriver Bertman, en kritiker med lång erfarenhet inom området.
Det här väcker stora frågor om etik och transparens i hur skattepengar används och sätter fokus på behovet av skärpt regelverk kring resepolicyer och bonusprogram.
Prioritera tåget som klimatsmart alternativ – fyra timmar till Stockholm vore möjligt
Alternativet tåg har länge förespråkats som ett klimatsmart och kostnadseffektivt sätt att minska fossilbränsleberoendet vid tjänsteresor. Redan på 1990-talet föreslog dåvarande landshövdingen Sven Heurgren att restiden mellan Östersund och Stockholm skulle pressas till fyra timmar med hjälp av dubbelspår på Norra Stambanan/Atlantbanan. Även professor Nelldal gjorde en utredning som bekräftade möjligheten.
Med en restid på fyra timmar kan de ansvariga inom politik och myndigheter inte längre hävda att flyget är ett nödvändigt val när endast cirka en timmes skillnad finns i resetid. Samtidigt skulle bonuspoängen som dagens system tillåter försvinna vid tågresor, vilket kan påverka resevalet.
Myndighetens bonuspoäng – aldrig blev förslaget verklighet
Förr i tiden försökte Bertman också införa en lösning där bonuspoängen för tjänsteresor tillhörde myndigheten och endast kunde användas för tjänsteresor. Det förslaget avvisades trots att myndigheten har eget organisationsnummer, vilket hade kunnat skapa en mer rättvis och öppen hantering.
Samordning för nationell infrastruktur – gemensam prioritetslista efterlyses
Bertman framhåller att yttranden från hela länet kring den nationella infrastrukturplanen är splittrade och oorganiserade. Därför uppmanar han regionen att ta initiativ till ett samlat möte där kommuner, myndigheter och andra instanser kan enas om prioriteringar och strategier.
”Jag har även tagit upp detta med departementet och rekommenderar alla att granska yttrandena som finns publicerade på departementets hemsida”, säger han.
Vad händer nu?
Frågan om bonuspoäng och flygresor inom offentlig sektor väntas bli alltmer aktuell i takt med att klimatfrågor och skatteetik hamnar i fokus inför kommande beslut om reseregler. En nationell samordning kan bli avgörande för att minska klimatpåverkan och begränsa privata vinster på offentliga resurser.
Skattebetalarna kräver nu svar på hur deras pengar används, och förväntar sig en snabb förändring inom kort.