Barns privata uppgifter säljs online för bara 4 000 kronor
Det pågår just nu en allvarlig skandal i Sverige där tusentals barns och vuxnas mest privata information kan köpas av vem som helst, enligt en ny debattartikel i Dagens Nyheter. Även spädbarn har haft egna sökbara profilsidor med namn, födelsedatum och postort på publika rättsdatabaser som drivs med ett så kallat frivilligt utgivningsbevis.
Detta system, som kostar bara 4 000 kronor i ansökningsavgift för företagen, ger databasernas utgivare ett unikt rättsskydd som gör dem i princip omöjliga att stämma och som undantar dem från GDPR:s kraftfulla dataskyddsregler.
Systemet tillåter öppet publicerande av känsliga data
Carl Sundevall, grundare av Oico Integrity, varnar i artikeln för att den lagstiftning som möjliggör detta är föråldrad och farlig. I praktiken kan kommersiella aktörer publicera och sälja känsliga uppgifter om adoptioner, vårdnadstvister, skilsmässor och även om godmanskap och testamenten – helt utan ansvar eller möjlighet för de drabbade att få felaktiga eller privatlivsinskränkande uppgifter borttagna.
Den ansvarige utgivaren för databaserna kan inte ställas till rätta om publiceringen inte juridiskt räknas som förtal, vilket endast skyddar mot att bli utmålad som brottslig eller klandervärd. Skyddet för barns personuppgifter ignoreras helt i denna process, trots att dessa uppgifter normalt omfattas av särskilt sträng sekretess och skärpt EU-reglering.
Tid är avgörande – lagändring kan dröja årtionden
En statlig utredning, klar i november 2024, föreslog viktiga lagändringar för att bättre värna personuppgifter i databaser med utgivningsbevis, men regeringen valde att skrota dessa planer i höstas. Detta trots att ett kommande avgörande från EU-domstolen väntas slå mot Sveriges nuvarande regler och att den svenska myndigheten Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) nyligen inlett tillsyn mot en av de kritiserade sajterna.
För att genomföra en grundlagsändring som behövs för ett effektivt skydd måste riksdagen rösta om förslaget i två mandatperioder, före och efter nästa val i höst. Missas denna första omröstning, riskerar Sverige att få vänta till 2030-talet på ett rimligt skydd för känsliga personuppgifter i publika databaser.
Pressen och säkerhetsbranschen försöker bromsa förändring
Sundevall betonar att kritik från delar av säkerhetsbranschen och journalister om att förändringar skulle hota legitima bakgrundskontroller eller fri journalistik inte håller. Lagliga bakgrundskontroller görs redan med tillstånd från IMY utan utgivningsbevis, och pressen skyddas av starka regler som balanserar allmänintresse mot privatliv. Däremot ger frivilligt utgivningsbevis inga sådana balanskrav, och det skyddar inte barnen.
Vad händer nu?
Frågan är nu om politikerna agerar snabbt och lyfter utredningen från dammet för att hinna med en första omröstning före valet. Annars väntar ett låångt vakuum där känsliga data om barn och vuxna exponeras helt öppet och säljs till högstbjudande, med oförändrade rättsliga möjligheter att stoppa det.
Carl Sundevall, Oico Integrity: ”Det kostar bara 4 000 kronor att hänga ut barn på nätet – det är dags att våra folkvalda tar tag i det här problemet en gång för alla.”
Svenska folket och alla som värnar om skyddet för privatliv och barnens integritet måste nu följa utvecklingen noga. Lagstiftningen som ger rätt att driva dessa publika databaser under så svaga regler är på väg att granskas hårt – och resultatet kan bli långtgående förändringar för hela internetlandskapet i Sverige.