Åldersdiskrimineringen i Sverige har nått kritiska nivåer och forskningen visar att möjligheten att få arbete minskar drastiskt redan efter 40 års ålder. Nu rapporteras att hela 91 procent av jobbansökare över 56 år upplever diskriminering på grund av sin ålder, enligt en färsk undersökning.
Trots att åldersdiskriminering är förbjudet enligt svensk lag tillåts den fortfarande på arbetsmarknaden, vilket skapar en ny och växande underklass bland äldre arbetslösa. Samtidigt höjs pensionsåldern successivt till 67 år för att anpassas till högre medellivslängd, vilket skapar en hård ekvation där många äldre varken kan få jobb eller pension.
Regeringen stärker kampen – men effekterna uteblir
Regeringen har gett Diskrimineringsombudsmannen (DO) i uppdrag att intensifiera arbetet mot åldersdiskriminering. Det lagstadgade skyddet kräver att arbetsgivare aktivt motverkar diskriminering, men i praktiken är detta ”som ett flatskratt i tomma intet” enligt kritiker.
Många äldre hamnar i kläm när de väl passerat 56 år – åldern då arbetsmarknaden i praktiken stänger dörren. De som drabbas av arbetslöshet och förlorar ersättning från a-kassan kan istället få aktivitetsstöd eller aktivitetsersättning, men denna ersättning minskas successivt med fem procentenheter var hundrade dag, enligt gällande regler.
Ny underklass växer fram – ekonomisk utsatthet hotar
Resultatet är en grupp äldre med kraftigt pressad köpkraft i samhällskroppen. Dessa tvingas pussla med en mycket låg ersättning – ofta runt tio tusen kronor i månaden – vilket sätter djupa spår i deras livskvalitet och ekonomiska trygghet. Många upplever att samhället inte vill ge dem en rimlig chans att behålla livet innan pensionen eller att kunna klara sig efter uppsägningar.
Anders Larsson, kommenterar: ”Det är som att politiker med stora månadslöner inte förstår hur svårt det är för äldre arbetslösa att klara sig på en tiondel av deras inkomst.”
Det nya pensionssystemet och höjda pensionsåldrar drar isär skarvarna ytterligare. Många äldre vägrar acceptera jobb de inte kan få eller som de blir erbjudna sent i karriären, och när ersättningen samtidigt minskar så riskerar vi ett allt tydligare glapp i tryggheten.
Vad väntar framöver?
Frågan är hur regeringen avser att lösa denna växande kris när de nu påbörjat en kamp mot åldersdiskriminering men resultaten fortfarande uteblir. Risken är att den nya underklass som växer fram bland äldre personer med aktivitetsersättning och låg köpkraft ökar även i takt med pensionsåldern höjs.
Arbetsmarknaden måste reformeras för att ge äldre reella möjligheter till arbete, och samhället behöver se över systemets utformning så ingen tvingas ner i fattigdom i sin sista aktiva fas.
Medan den politiska klyftan växer, står allt fler äldre kvar utan jobb och utan stabil försörjning – en verklighet som nu kräver omedelbara åtgärder för att hindra effekterna av en åldrande men diskriminerad arbetskraft.