Som en del av regeringens och Sverigedemokraternas reform av bidragssystemet föreslås nya regler som ställer krav på tid och arbete för att kunna ta del av vissa socialförsäkringsförmåner. Målet är att stärka arbetslinjen, bekämpa utanförskap och minska risken för långvarigt bidragsberoende.
För närvarande kan personer som bosätter sig i Sverige få tillgång till dessa bosättningsbaserade förmåner utan krav på tidigare anknytning eller arbete. Regeringen menar att detta kan försvaga legitimiteten och den ekonomiska hållbarheten i välfärdssystemen samt minska incitamenten att söka arbete och bli självförsörjande.
Finansminister Elisabeth Svantesson uttryckte vid en presskonferens att det inte är självklart att den som invandrar till Sverige från första dagen ska ha tillgång till alla delar av socialförsäkringssystemet. Hon anser att det är rimligt att införa dessa krav.
De föreslagna kvalificeringskraven kan uppfyllas genom att man har bott i Sverige i fem år, inom en period av femton år, eller genom ett snabbspår via arbete. Detta arbete kan uppnås genom två olika inkomstnivåer: antingen en inkomst av arbete på 40 032 kronor per månad under minst sex månader i följd, eller 20 850 kronor per månad under tolv av de senaste 24 månaderna.
Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, påpekar att även bostad i andra EU-länder måste räknas in i kvalificeringen. Kraven gäller oavsett medborgarskap men kommer förmodligen att påverka tredjelandsmedborgare mest. Samtidigt sänder förslaget en signal till asylsökande som vill ha tillgång till förmåner: ”Välj gärna ett annat land” säger Aspling.
De specifika bidrag som omfattas av de nya reglerna inkluderar bland annat bosättningsbaserad föräldrapenning, barnbidrag, omvårdnadsbidrag, sjukersättning, aktivitetsersättning, merkostnadsersättning, äldreomsorgsstöd, samt bostadsbidrag och bostadstillägg.
Endast personer med laglig vistelse i Sverige kommer att kunna omfattas av dessa socialförsäkringsförmåner. För dem som har en stark och varaktig anknytning till Sverige kan det finnas möjlighet till undantag från kvalificeringskravet.
Reformen är en del av en bredare strategi från regeringen för att bryta långvarigt bidragsberoende och att uppmuntra till arbete. Målen är att alla som kan jobba ska göra det och att arbete ska vara mer lönsamt än att leva på bidrag.
Reaktionen från Miljöpartiet har varit stark. Malte Tänngmark Roos, ledamot i socialförsäkringsutskottet, varnar för att reformen kan leda till en ny nivå av fattigdom i Sverige. Han menar att tiotusentals barn kan hamna i en svårare situation och riskera att falla djupare ner i fattigdom och utanförskap, vilket han beskriver som oacceptabelt.
Enligt Tänngmark Roos finns det inga bevis för att incitamenten för att arbeta saknas, utan det verkliga problemet ligger i avsaknaden av vägar in på arbetsmarknaden.
Detta förslag är en del av en mer omfattande debatt om Sveriges bidragssystem och dess framtid, där arbetslinjen sätts i fokus.
