Det senaste brevet från FN i fallet ”Clara” riktar skarp kritik mot hur klimataktivister hanteras i Sverige. Detta faktum understryker den snabba förändringen i hur makthavare i västvärlden ser på dessa aktivister. Vad har egentligen hänt?
Under det senaste klimatmötet i Brasilien samlades ursprungsbefolkning från Amazonas i hamnstaden Belém, där de tillsammans med tusentals aktivister från olika delar av världen protesterade mot världsledarnas oförmåga att hantera klimatkrisen. Vissa av dem använde våld för att ta sig in i konferenslokalen, medan mötets ordförande, André Corrêa do Lago, valde att lyssna på aktivisterna under en sittstrejk.
Det är värt att notera att Brasilien är ett av de farligaste länderna för miljöförsvarare, enligt organisationen Global Witness. Runt 300 miljöförsvarare har dödats sedan 2014, medan mötet mellan makthavare och aktivister i detta fall står i kontrast till hur klimataktivister bemöts i Europa idag.
För några år sedan poserade politiker tillsammans med klimataktivister som Greta Thunberg, men nu har tonläget förändrats dramatiskt. Aktivister pekas ut som fiender i samhället. I Frankrike ledde protester mot vattenbrist till att regeringen förbjöd rörelsen Les soulèvements de la terre. I Storbritannien har aktivister dömts till flera års fängelse för vägblockader.
I Sverige har kritiken mot aktivister också intensifierats. Under hösten 2023, när statsminister Ulf Kristersson höll en öppen AW i Malmö, avbröts han av två kvinnor från Rebellmammorna som sjöng istället för att ställa frågor. Statsministern jämförde senare deras beteende med totalitära metoder. Samtidigt har Sverigedemokraterna föreslagit att klimataktivister ska åtalas under terrorlagstiftningen.
Två intressanta rättsprocesser pågår för närvarande. Marie, en aktivist från Rebellmammorna, förlorade sitt jobb som gassamordnare på Energimyndigheten på grund av sitt engagemang. Nu stämmer hennes fackförbund staten, men Justitiekanslern påstår att inget fel har begåtts. Den muntliga förhandlingen i den processen inleds i maj.
Fallet ”Clara”, där Isabelle Letellier är åtalad för medhjälp till skadegörelse under en protest mot privatflyg på Bromma flygplats, har också fått stor uppmärksamhet. Hon höll bara upp en banderoll, men står nu åtalad. Omständigheterna kring hennes fall är märkliga, med falska påståenden om att ett ambulansflyg tvingats vända.
Sverige har skrivit under Århuskonventionen, som skyddar miljöförsvarares rättigheter och garanterar rätten till fredliga demonstrationer. Enligt FN:s särskilda rapportör för Århuskonventionen, Michel Forst, kan Sverige ha brutit mot konventionen i båda dessa fall. I en skrivelse till tingsrätten i Attunda kritiserar han Sveriges agerande mot Isabelle Letellier och menar att en fällande dom skulle vara ”grovt oproportionerlig och djupt orimlig.”
Forst besökte den svenska regeringen för ett år sedan för att få en bättre förståelse för situationen. Hans besök och den pågående kritiken visar att frågan om klimataktivisters rättigheter blir alltmer central i den svenska debatten.