Miljarder ur svenskarnas pensionssparande riskerar att gå förlorade i det krisande stålprojektet Stegra. Trots allvarliga likviditetsproblem, obetalda fakturor och avhopp från centrala personer överväger flera pensionsförvaltare att investera ytterligare medel. Den nuvarande situationen liknas allt oftare vid haveriet med Northvolt.
Stegra befinner sig i ett pressat ekonomiskt läge, där den totala exponeringen av pensionskapital uppgår till omkring 3,4 miljarder kronor. Företaget har redan förbrukat cirka 72 miljarder kronor och bedöms behöva minst 10 miljarder kronor till för att fortsätta driva projektet.
Varningssignalerna är tydliga. Likviditeten är ansträngd, leverantörer får inte betalt och viktiga personer har lämnat verksamheten. Företagsekonomen Ossi Pesämaa kommenterar: ”Pensionssystemet ska bygga på långsiktig lönsamhet och inte på högriskprojekt med osäker finansiering. Det här börjar likna en mycket osäker investering.”
Problemen har accelererat, och Stegra har redan tvingats pausa delar av bygget efter att kreditgivare signalerat att utbetalningar kan stoppas. Det har rapporterats att verksamheten förbrukar runt tre miljarder kronor per månad. Utan nya medel riskerar kassan att snabbt tömmas.
På byggplatsen i Boden märks krisen tydligt. Flera entreprenörer har obetalda fakturor och har dragit ned sin närvaro, med vissa som helt stoppat sina arbeten. En av de största entreprenörerna pausade sina åtaganden tidigare och har ännu inte återgått i full skala.
Intern oro sprider sig då flera nyckelpersoner, däribland finanschefen, har lämnat Stegra. Pesämaa beskriver läget som alarmerande: ”Akut kostnadskris, likviditetskris, största leverantören har tagit ut manskap, bolaget ligger efter med betalningar och nyckelpersoner hoppar av. Det är tydliga varningssignaler.”
Trots dessa utmaningar utesluter flera stora pensionsaktörer att skjuta till mer kapital. AMF, som redan investerat motsvarande omkring två miljarder kronor, ser sitt innehav som en del av sin högriskportfölj. AP-fonderna har också investerat betydande belopp och signalerar fortsatt intresse.
Denna situation väcker kritik. Nationalekonomen Anders Anderson varnar för att förtroendet för pensionssystemet kan skadas: ”Det har ju varit flera sådana här uppmärksammade händelser. Många kan nog få en känsla av att pensionsfonderna gör dåliga affärer.”
Paralleller dras till Northvolt, där pensionssparare förlorade miljarder när projektet kollapsade. Pesämaa ifrågasätter om sparare och LO-medlemmar verkligen vill att deras pengar ska användas som riskkapital i ytterligare industripolitiska experiment.
Kritik riktas också mot hela projektets logik. Flera forskare har ifrågasatt de samhällsekonomiska kalkyler som använts för att motivera satsningen, och det påstås att klimatnyttan kan vara överdriven då utsläppen redan regleras inom EU:s system.
Risken för skattebetalare och kommuner är också stor. Bodens kommun har investerat över 1,6 miljarder skattekronor i infrastruktur kopplad till Stegra. Kritiker menar att detta skapar en obalans där vinster kan privatiseras medan förluster riskerar att hamna hos skattebetalare och pensionssparare.
Trots de enorma investeringarna har ingen produktion kommit igång, och ingen grönt stål har levererats. Kostnaderna fortsätter att öka och behovet av nytt kapital växer. Utan en lösning riskerar Stegra att gå mot konkurs om finansieringen inte säkras inom kort.
Pensionsfonderna står nu inför ett vägval: att begränsa förlusterna eller att satsa ytterligare miljarder i hopp om att projektet ska bära frukt. För många sparare växer oron för att historien håller på att upprepa sig.