De svenska elnätsföretagen har under de senaste åren visat på rejäla vinster, vilket framgår av en genomgång av deras räkenskaper. Forskaren Erik Lundin, som är expert på elnätsreglering, påpekar att den nuvarande regleringen automatiskt leder till en rätt till överkompensation.
För tredje året i rad har Vattenfall meddelat att de höjer sina elnätspriser med tvåsiffriga procentbelopp. Andra bolag följer efter, och enligt Nils Holgersson-gruppen ligger snitthöjningen bland alla elnätsföretag på drygt tio procent i år. Detta har lett till kritik från flera håll, där man beskriver bolagens prishöjningar som en form av överkompensation.
En granskning av de tre största aktörerna, Vattenfall, Ellevio och Eon, visar på miljardvinster, där en del går tillbaka till investeringar. Men det finns också betydande medel kvar för ägarna, i form av höga räntor på aktielån, koncernbidrag och utdelningar. Lundin framhäver att det finns flera aspekter i regelverket som indikerar överkompensation, vilket inte skulle vara möjligt i en konkurrensutsatt marknad.
Han nämner att exempelvis Ellevio betalade en betydande summa per kund när de övertog verksamheten från finska Fortum 2015, vilket indikerar den goda lönsamheten inom branschen. Trots att forskare som Lundin inte kallar det överkompensation eftersom företagen följer gällande regler, konstaterar han att bolagen har tjänat en hel del pengar på felaktiga grunder. ”De vinner inte så mycket på att investera i nytt, men de vinner väldigt mycket på att gamla anläggningar värderas upp. Det finns verkligen skäl att ändra på det där”, säger han.
Framtida regler är under utveckling och förväntas bromsa prishöjningarna, men dessa nya riktlinjer träder i kraft först efter 2028. Energimarknadsinspektionen förutspår dessutom att priserna fortsatt kommer att stiga även under 2027.
Flera elnätsbolag påpekar att branschen befinner sig i en investeringspuckel, där vinsterna till stor del återinvesteras i verksamheten. David Bjurhall, ansvarig för prisfrågor, konstaterar att under flera år fick ägarna ingenting av överskottet, förutom några miljardbelopp. ”Men över tid, inte orimligt”, anser han. Ellevio hävdar också att de inte har höjt sina avgifter mer än inflationen och att deras priser ligger under snittet bland elnätsbolagen. Ändå erkänner Bjurhall att det finns problem i branschen, med tanke på den pågående debatten. ”Vi måste tänka om”, avslutar han.
