James Watson, den amerikanska forskaren som tillsammans med Francis Crick och Maurice Wilkins tilldelades Nobelpriset i medicin 1962 för sitt banbrytande arbete kring DNA-molekylens struktur, har avlidit. Han blev 97 år gammal. Watsons död bekräftades av Cold Spring Harbor Laboratory (CSHL), där han var verksam under en stor del av sin karriär och ledde forskningen fram till 2007.
Trots sina vetenskapliga framgångar har Watsons arv skuggats av kontroversiella uttalanden. År 2019 förlorade han alla hederstitlar och utmärkelser från CSHL efter att han i en dokumentär vägrade att ta tillbaka påståenden om att det finns ett samband mellan intelligens och hudfärg, där han hävdade att människor i Afrika är mindre intelligenta. Tidigare, 2007, blev han av med sin rektorstitel på universitetet på grund av liknande kontroverser.
Watson utnämndes 2007 till medicine hedersdoktor till minne av Carl von Linné vid Uppsala universitet. Under sin karriär gjorde han betydande bidrag till forskningen, men hans rykte skadades av hans offentliga uttalanden. År 2014 sålde han sin Nobelmedalj, tillsammans med sitt tacktal och anteckningar från Nobelföreläsningen 1962, på auktionshuset Christie”s i New York för en summa som motsvarar 45 miljoner kronor. En del av dessa pengar donerades till forskningsprojekt vid de universitet och institutioner där han hade arbetat.
James Watsons bortgång markerar slutet på en epok inom genetik och biovetenskap, där hans insikter och upptäckter har haft stor betydelse för förståelsen av livets molekylära grunder.
