Ökningen av användningen av chattbottar som Chat GPT, Claude och Gemini för textredigering och skapande oroar forskare. De menar att detta kan leda till en förlust av språklig mångfald, vilket i sin tur kan påverka vårt sätt att tänka och hämma den mänskliga kreativiteten.
I George Orwells dystopiska verk ”1984” beskrivs hur en totalitär stat tvingar fram ett förenklat språk, nypråk, för att begränsa individens förmåga till kritiskt tänkande. Genom att förenkla språket och begränsa vokabulären försvagas förmågan att uttrycka och förstå komplexa tankar, vilket i sin tur hindrar motstånd.
Språket har en djup kraft, och när olika uttryck och tankemönster samverkar uppstår kognitiv mångfald, vilket ofta är en framgångsfaktor i samarbete och innovation. Men vad händer när allt fler vänder sig till samma källor för att formulera sina tankar? Forskare hävdar att språket, och därmed våra tankar, genom den pågående AI-revolutionen står inför en betydande omvandling med potentiellt allvarliga konsekvenser.
De storskaliga AI-modellerna, som Claude, Chat GPT och Gemini, har tränats på stora mängder data och assimilerat en stor del av mänsklighetens kunskap. När vi kopplar upp oss mot denna, ibland hallucinerande, kunskapsbank via chattbottarna, finns risken att våra uttryck och tankesätt blir homogeniserade. Detta varnar tre AI-forskare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Trends in Cognitive Science.
Forskningen visar att AI-genererade texter ofta bär en subtil prägel av likhet. Enligt analysen av dessa modeller, kan en tendens till likriktning uppstå, vilket kan påverka både hur vi skriver och talar. Zhivar Sourati, doktorand och medförfattare till artikeln, påpekar att detta inte bara påverkar språket, utan även omdefinierar vad som anses vara trovärdigt och korrekt.
Forskare framhäver att en mångfald av perspektiv är avgörande för innovation. När chattbottar suddar ut våra individuella infallsvinklar och språkbruk, försvinner denna mångfald. AI-modeller tenderar att generera de mest sannolika svaren baserat på träningsdata, vilket kanske inte alltid är det mest nyskapande.
Den paradoxala situationen som uppstår innebär att vi får kraftfulla verktyg för att stödja vårt tänkande, men samtidigt riskerar vi att döda den kreativitet som uppstår när olika tankesätt och perspektiv möts. En studie publicerad i Nature visade att forskare som använde AI för individuella framsteg bidrog mindre till det kollektiva forskarsamhället, vilket indikerar en potentiell snävhet inom forskningen.
Fengli Xu, universitetslektor och medförfattare, påpekar att om alla klättrar uppför samma berg, finns det många områden som förblir outforskade. Det återstår att se hur dessa förändringar kommer att påverka språket och vårt sätt att tänka på lång sikt.
