Forskning vid Chalmers tekniska högskola har fått en central roll i utvecklingen av nästa generations vädersatelliter i Europa. Detta framgår efter att OHB Sweden har lagt en betydande beställning på mikrovågsradiodiametrar från AAC Clyde Space, värderad till cirka 820 miljoner kronor.
Beställningen omfattar 20 mikrovågsradiodiametrar som ska tillverkas av bolagets dotterbolag AAC Omnisys. Dessa komponenter kommer att användas inom det europeiska satellitprogrammet EPS-Sterna, vilket rapporterades av Evertiq förra veckan. Orderns totala värde uppgår till 76,3 miljoner euro, motsvarande cirka 820 miljoner kronor.
Chalmers meddelar nu att deras forskning ligger bakom de mikrovågsradiometrar som kommer att användas i det europeiska vädersatellitprogrammet. ”Det här visar hur forskning vid Chalmers kan bidra till att lösa globala samhällsutmaningar och vikten av långsiktigt samarbete med industrin för att omsätta labbresultat till nytta för samhället,” säger Jan Stake, professor i terahertz- och millimetervågsteknik, i ett uttalande på Chalmers hemsida.
Forskningsarbetet på Chalmers har bland annat lett till utvecklingen av halvledarkomponenter som möjliggör mycket känsliga mätningar. En nyckelkomponent är en Schottky-diod för terahertzområdet, som har tagits fram med hjälp av nanoteknik i forskningsinfrastrukturen Myfab, enligt Chalmers.
Satelliterna kommer att leverera avancerade mätningar av temperatur och luftfuktighet i atmosfären för att förbättra väderprognoser och klimatmodeller. Den teknik som utvecklats vid Chalmers gör det möjligt att analysera molnens innehåll mer detaljerat, inklusive att mäta isbildning djupt inne i moln. Denna typ av data är avgörande för att förbättra förståelsen av klimatförändringar samt verifiera klimatmodeller.
Teknologin har redan testats i rymden genom Arctic Weather Satellite, som sköts upp 2024 och levererar högupplösta data om atmosfären. Data från satelliten kommer att användas av ECMWF från 2025 och instrumentet rankas högt jämfört med andra satellitsystem. ”Kort sagt gör den här mätteknologin det möjligt att, med större säkerhet än tidigare, se hur mycket moln väger. Detta är viktig data för att förstå fysiken i molnen och därmed verifiera klimatmodeller. Med Sterna på gång kan vi också sikta på att bygga upp ett långsiktigt dataset för att detektera inverkan av klimatförändringar på molnighet runt planeten,” säger Patrick Eriksson, professor i geovetenskap och fjärranalys vid Chalmers.
EPS-Sterna-programmet kommer att omfatta totalt 20 satelliter, med planerad uppstart 2029 och drift fram till 2042. Genom fler satelliter i omloppsbana möjliggörs tätare och mer detaljerade mätningar, vilket kan förbättra tidiga varningssystem för extrema väderhändelser, enligt Chalmers. Satsningen ses som ett exempel på hur akademisk forskning och industriellt samarbete kan omsättas i operativa system med stor samhällsnytta.