År 2025 har det gjorts flera anmärkningsvärda vetenskapliga upptäckter som ger oss en djupare förståelse för både jordens och människans historia. Bland dessa är fynd av imponerande dinosauriespår i England, nya insikter om människans behärskning av eld samt sällsynta prover från månen.
I ett stenbrott beläget i Oxfordshire har forskare identifierat runt 200 fossiliserade dinosauriefotspår, som dateras till cirka 166 miljoner år sedan. Dessa spår uppstod när dinosaurier gick över en grund lagun under juraperioden. Enligt forskarna handlar det om två olika typer av dinosaurier: en långhalsad växtätare, troligen en Cetiosaurus, samt den tvåbenta rovdinosaurien Megalosaurus. Vissa spårlinjer sträcker sig upp till 150 meter, och ytterligare spår kan finnas i ännu outgrävda delar av stenbrottet.
Vid en arkeologisk utgrävning i Barnham, Suffolk, har forskare gjort ett banbrytande fynd som beskrivs som det äldsta kända beviset för kontrollerad, människoskapad eld, daterat till cirka 400 000 år sedan. Detta upptäckte flyttar tillbaka tidpunkten för när människor lärde sig att framställa eld med över 350 000 år jämfört med tidigare antaganden. Eldens betydelse för mänsklig utveckling är oersättlig, då den möjliggjorde matlagning, värme och skydd, vilket i sin tur kan ha lett till ökad hjärnkapacitet.
En jämförande studie av parbildning hos djur visar att ungefär 66 procent av människorna lever i monogama relationer. Detta placerar människan högre än både schimpanser och gorillor, men långt under den kaliforniska hjortmusen, som enligt forskarna är helt monogam och bildar livslånga band. Resultaten visar att även om människan inte är den mest monogama arten, är långvariga parrelationer relativt vanliga i jämförelse med många andra däggdjur.
Under några kvällar i februari kunde sju planeter observeras samtidigt på himlen: Mars, Jupiter, Uranus, Venus, Neptunus, Merkurius och Saturnus. Fyra av dessa var synliga för blotta ögat, medan de övriga krävde teleskop för att kunna observeras. Astronomer har meddelat att en liknande planetuppställning inte förväntas inträffa igen förrän år 2040.
För första gången på nästan ett halvt sekel har prover av månstoft anlänt till Storbritannien, lånat från Kina. Proverna förvaras nu i en säker anläggning i Milton Keynes och studeras av professor Mahesh Anand, den enda brittiska forskare som fått tillgång till detta material. Månstoftet anses vara mer värdefullt än guld ur ett vetenskapligt perspektiv och kan bidra till ny kunskap om månens bildande och utveckling.
Forskare i Uganda har även dokumenterat hur vilda schimpanser behandlar sår och skador med hjälp av växter. Dessa observationer gjordes av forskare från University of Oxford i samarbete med lokala forskare. I vissa fall har schimpanser även applicerat växtmaterial på skador hos andra individer. Fynden stärker tidigare forskning som tyder på att våra närmaste släktingar besitter avancerad kunskap om naturmedicin.
Sammanfattningsvis visar upptäckterna från 2025 på en fascinerande utveckling inom forskningen som bidrar till att fördjupa vår förståelse av livet på jorden och vår egen historia som art.
