KIEV/STOCKHOLM. Det lilla postkontoret i Pivni, beläget söder om Kiev, har öppet några timmar om dagen, två gånger i veckan. Trots sin begränsade öppettid fungerar kontoret – Ukrainas postverksamhet har visat sig vara livsviktig under kriget. Vilka lärdomar kan Postnord dra av Ukraina?
När Ukrposjta anländer i sin gula och vita postbil, strömmar kunderna till. En av dem, Lidia Pasjkovska, har länge väntat på en köttkvarn och vill försäkra sig om att den fungerar innan hon tar med sig den hem. Postbudet Inna Kostiuk packar upp maskinen och sätter i kontakten. Motorn startar och Lidia blir överlycklig. Detta är en typisk vardaglig händelse, men Ukrposjta levererar mer än bara brev och paket; även livsnödvändiga mediciner och kontantpensioner skickas genom systemet. Under utbetalningsdagar bildas långa köer då många byar saknar bankomater och kontanter är det mest använda betalningsmedlet.
– Vi försöker upprätthålla en känsla av normalitet så mycket som möjligt, säger Pavlo Stebelivskyj, kommunalråd i Pivni, som ofta besöker postkontoret som delar lokaler med kommunens kontor. Inna och Pavlo småpratar och diskuterar lokala angelägenheter, inklusive sorgliga nyheter om dödsfall och försvunna personer i byn. I en tid av krig har postkontoret blivit en viktig samlingspunkt, delvis tack vare generatorn som gör det möjligt för besökare att ladda sina telefoner under de många strömavbrott som råder.
Ukrposjta har fått en avgörande roll, särskilt i områden nära frontlinjen, där de erbjuder livsnödvändiga leveranser av mediciner, pengar och andra förnödenheter med sina cirka 2 000 fordon som är kopplade till satellitnätverket Starlink. Det statliga företaget har också ett nära samarbete med militären för att identifiera säkra vägar. Chaufförerna tvingas ständigt att välja nya rutter för att undvika ryska drönare.
Det har blivit en farlig verksamhet. Samma dag som en reporter från DN är ute på posttur norr om Kiev inträffar en explosion på ett sorteringscenter, där flera personer skadas av ett paket som innehöll ammunition. Detta incident är ovanlig men visar på de faror som postanställda möter dagligen. Mer vanligt är de hot och attacker som riktas mot transporter och personal. Ryssland betraktar Ukrposjta som ett legitimt mål då de anses stödja militären. Över 50 anställda har dödats i tjänsten, främst chaufförer och brevbärare, och över 500 postkontor och 300 fordon har skadats eller förstörts.
– Vi levererar inga vapen, men våra matpaket når självklart även soldaterna, förklarar Oksana Jakovleva, logistikchef för Ukrposjta, under ett besök i Stockholm. För de områden som den ukrainska militären befriat har postföretaget blivit en symbol för att den ukrainska staten fortfarande fungerar. När de återvände till Chersonregionen grät många invånare av lättnad över att få kontakt med omvärlden efter att ha varit isolerade i månader.
Oksana Jakovleva berättar att invånarna tidigare matats med desinformation om Ukrainas kollaps, och nu fick de veta att parlamentet i Kiev fortfarande existerade. – Det är svårt att förklara vad som driver våra anställda att riskera sina liv nästan varje dag. Men vi får ofta höra att vi representerar hoppet om att livet en dag ska återgå till det normala, säger hon.
I Stockholm har Oksana Jakovleva mött företrädare för Postnord, regeringskansliet och näringslivet, och delat med sig av flera viktiga råd: Samarbeta, förbered er på att elektricitet, internet eller mobilnät kanske inte fungerar, och planera för det otänkbara. Postnords vd Annemarie Gardshol är imponerad av Ukrposjtas insatser och vill vara så förberedd som möjligt för ett krigsliknande läge i Sverige.
– Vi måste börja tänka på praktiska lösningar, som att ha pannlampor och batterier på terminalerna, samt hur vi kan kamouflera fordonen och säkerställa mobilitet, säger hon. I Ukraina är postbilar numera spridda istället för samlade på parkeringsplatser. Företaget hade även innan kriget lagrat bränsle och generatorer för att klara av långvariga strömavbrott. – Ingen prioriterar att köpa generatorer i en normal affärsverksamhet, men när behovet uppstod ledde det till brist och priserna fyrdubblades, konstaterar Oksana.
Postnord är en del av Sveriges totalförsvar, vilket innebär att medarbetarna är krigsplacerade och verksamheten ska kunna upprätthållas under två veckor vid krig. – Vi måste tänka på scenarier där elen slås ut, men vi kan öva och planera mer tillsammans med andra aktörer, säger Gardshol. Hon ser potentialen i att utrusta Postnords fordon med alternativa internetuppkopplingar, likt Starlink, så att de kan fungera som mobila serviceställen, likt de som opererar nära frontlinjen i Ukraina.
På den ukrainska landsbygden, även på säkra avstånd från fronten, känner många invånare till exakt när posten kommer. Utanför Malopolovetske väntar Tetiana Kosjazna vid sin grind på en veckotidning och en låda chokladfyllda våfflor. Hon får en kram av Inna Kostiuk, som hon känner väl. – Det är klart att det är ett nätverk. Vi håller koll på varandra, säger Inna Kostiuk. Kundtillströmningen är särskilt stor på utbetalningsdagar, men även i samhällen kan sådana folksamlingar vara riskfyllda. I september dödades 25 personer i Jarova i Donetsk av en rysk glidbomb, där de flesta var äldre som väntade på sina pensioner. President Zelenskyj kallade händelsen en brutal attack riktad mot oskyldiga civila.
Ukrposjta grundades 1947 och har länge varit den enda postleverantören i Ukraina. Företaget är landets äldsta och största postföretag med över 30 000 anställda, men står inför stora ekonomiska utmaningar. Konkurrenten Nova Posjta är större inom vissa sektorer, och flera mindre postföretag har dykt upp de senaste åren. Under kriget har Ukrposjta blivit utsatt för hundratals attacker och har förlorat både kontor, fordon och personal. Sedan 2024 har postens anställda laglig rätt att bära vapen för att skydda sina tillgångar.
