USA:s regering har beslutat att lämna mer än 60 internationella organisationer och organ, som man bedömer vara överflödiga och ineffektiva. Detta beslut, som Vita huset beskriver som en åtgärd för att stärka landets suveränitet och minska slöseriet med skattemedel, markerar en betydande förändring i USA:s internationella engagemang.
I ett nytt memorandum framgår det att landet kommer att dra sig ur 31 FN-anknutna organ och ytterligare 35 internationella organisationer utanför FN-systemet. Denna åtgärd är resultatet av en översyn som inleddes av president Donald Trump och har genomförts av utrikesdepartementet.
Enligt Vita huset har man kommit fram till att det är ”oförenligt med USA:s intressen att fortsätta vara medlem i, delta i eller på annat sätt ge stöd till” dessa organisationer. Kritik riktas mot vad som uppfattas som ineffektivitet och ideologisk snedvridning inom många av de berörda organen.
Utrikesminister Marco Rubio har tydligt uttryckt sin oro för bristande styrning och överlappande uppdrag, och pekar på resursförstöring kopplat till dessa organisationer. Särskilt de som arbetar med klimat, migration och mångfald har fått kritik.
En av de mest uppmärksammade åtgärderna är utträdet ur FN:s ramkonvention om klimatförändringar, som ligger till grund för internationella klimatavtal. Även FN:s befolkningsfond UNFPA och UN Women omfattas av beslutet. Klimatramverket har länge varit en kontroversiell fråga i USA, där det har kritiserats för att vara kostsamt och alarmistiskt.
USA har också tidigare dragit sig ur eller minskat sitt engagemang i andra FN-organ, som Unesco och hjälporganisationen för palestinska flyktingar, UNRWA, som har kopplingar till terroristorganisationer.
Denna förändring ses som ett uttryck för president Trumps skeptiska inställning till multilaterala strukturer. Istället betonas vikten av bilaterala avtal där USA kan utöva större inflytande.
I memorandumet anges att utträdena ska genomföras skyndsamt, men i enlighet med gällande lagstiftning. Det innebär att USA:s deltagande och finansiering i de aktuella FN-organen kommer att upphöra i den omfattning som lagen tillåter.
Parallellt med detta föreslår president Trump en kraftig ökning av försvarsbudgeten. Han har uttalat att USA:s militärbudget bör höjas till omkring 1 500 miljarder dollar för att möta nuvarande globala utmaningar.
Vita huset betonar att beslutet inte innebär en total avkoppling från världen, utan en strategisk omprioritering av resurser till områden som anses mer relevanta för amerikansk säkerhet och ekonomi. Översynen av USA:s internationella åtaganden kommer att fortsätta, och ytterligare beslut kan komma att fattas framöver.
