Under natten till onsdagen inträffade incidenter med drönare i Estland och Lettland, där de båda baltiska länderna nu meddelar att det var Ukraina som låg bakom. Enligt försvarsmakterna i dessa länder flög flera drönare in i deras luftrum från Ryssland.
En av drönarna träffade en skorsten på ett värmekraftverk beläget utanför Narva, nära den estnisk-ryska gränsen. Initialt riktades skulden mot Ryssland, något som bland annat svenska medier som Expressen och Dagens industri rapporterade. På sociala medier uppmanade många till åtgärder, däribland att Natos artikel 5 skulle kunna aktiveras som svar på det påstådda ryska angreppet.
Det lettiska försvarsverket meddelade i ett pressmeddelande att en obemannad luftfarkost, som identifierades som en ukrainsk drönare, hade trängt in i lettiskt luftrum. ”Vi samarbetar med statspolisen och andra berörda myndigheter för att utreda händelsen och genomföra en noggrann inspektion av området,” står det i meddelandet. En förundersökning har inletts.
I Estland bekräftades också att drönarintrången var resultatet av ukrainska drönarattacker riktade mot rysk infrastruktur. Många estländare har uttryckt kritik mot att drönarvarningssystemet inte aktiverades, vilket skulle ha gett möjlighet att vidta skyddsåtgärder. Den estniska försvarsmakten förklarade att tidsramarna för incidenten gjorde det omöjligt att aktivera varningssystemet i tid, trots att beredskap fanns.
”Det gick bara några minuter mellan gränspassagen och kollisionen, vilket inte gav oss möjlighet att utfärda en varning,” förklarade de. De poängterade också att varningar inte automatiskt utfärdas vid varje intrång, eftersom attacker mot rysk infrastruktur är vanliga. Om varningar ständigt utfärdas utan bekräftat hot finns det risk för att befolkningen blir avtrubbad och ignorerar dem.
Ingen skadades till följd av dessa incidenter i de baltiska staterna.