Den tidigare amerikanske presidenten Donald Trump har presenterat en fredsplan som kräver att Ukraina kapitulerar. I utbyte mot detta ska Ryssland lova, på hedersord, att avsluta sina militära aggressioner mot sina grannar.
Trumps förslag framstår som en upprepning av Moskvas mest extrema krav. Ukraina förväntas ge upp både ockuperat territorium och större delen av Donbass, även områden som ryssarna ännu inte har intagit. Dessutom ska den ukrainska armen minskas med hundratusentals soldater, och Ukraina förhindras från att söka medlemskap i Nato, liksom att ha utländska trupper inom sina gränser som skydd mot framtida ryska attacker.
Som en del av överenskommelsen ska Putin få lättnader i sanktioner, återinträde i G8 och amnesti för de krigsbrott som begicks under den pågående invasionen. Det mest anmärkningsvärda är att han bara behöver lova, på hedersord, att inte invadera fler länder.
Planens formuleringar indikerar en djup påverkan från Kreml. Till exempel kräver den att all nazistisk ideologi ska bekämpas, vilket väcker frågor om riktigheten i detta krav, med tanke på att nazister strider tillsammans med den ryska militären i Ukraina.
En annan aspekt av planen är förslaget att frysta ryska tillgångar ska överföras till en fond för amerikansk-rysk samverkan. Det väcker farhågor om vem som skulle styra dessa medel.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kan omöjligtvis acceptera dessa villkor. Att ge upp efter nästan fyra år av motstånd mot en brutal invasion är otänkbart. Samtidigt står han inför press från USA, som hotar med att dra tillbaka nödvändigt underrättelsestöd om han inte undertecknar.
Ironiskt nog kan hoppet för Ukraina ligga i Vladimir Putins reaktion. Om Ukraina lyckas fördröja den pressade tidsplanen kan det leda till att Putin, som redan visat sig kunna manipulera situationen, söker ännu mer.
