Trots det strålande vädret på Norr Mälarstrand i Stockholm finns det en underliggande oro bland invånarna för det globala läget. DN har ställt frågan till Stockholmarna om hur deras framtidstro har påverkats av den rådande oroligheten i världen.
Jack Jaehnke, 30 år, uttrycker en viss osäkerhet. ”Man vet inte vad som kommer att hända och Trump hittar på lite vad han vill”, säger han. Trots sin oro för en potentiell lågkonjunktur känner han sig fortfarande positiv. ”Man får väl bara göra det bästa av situationen”, konstaterar han.
På en brygga i solen träffas Hilma Nilsson, Lea Ellingen, Anna Liptajova och Shroom Hochholz som snabbt blivit vänner efter ett samtal på ett glutenfritt café. ”Det är ganska skrämmande vad som händer runt om i världen”, säger Lea. Hon påpekar att det känns som att kriser finns överallt och att det är frustrerande att man är maktlös. Hilma uttrycker sin oro för klimatet, medan Shroom betonar faran med pågående krig och folkmord. ”Kommer de någonsin att stoppas?” undrar han.
Anna Liptajova lyfter fram att det är viktigt att skydda grundläggande mänskliga rättigheter, speciellt trans- och queer-rättigheter. ”Det har blivit värre i USA och till och med i Tyskland de senaste åren. Det är riktigt läskigt”, påpekar Lea. Shroom reflekterar över vikten av att vara hoppfull och att försöka förändra saker till det bättre, trots att han är realistiskt orolig.
Lisa Kihlén, 52 år, tar en promenad längs vattnet och beskriver sin oro för barnens framtid. ”Det känns inte bra för demokratin att det är som det är”, säger hon. Hon funderar på att dra sig tillbaka till landet för att undvika världens bekymmer, men försöker ändå behålla lugnet och förbereda sig för oväntade situationer.
Johan Blomström, 61 år, njuter av en korv i solen och uttrycker att han är orolig för världsläget generellt. ”Det finns så många orosmoment överallt”, säger han, men han känner inte någon personlig oro just nu. ”Jag tror att det går över”, avslutar han.
Kollegorna Jack Jaehnke och Marie Ahlenius tar en paus i solen. Jack beskriver sin oro för ett potentiellt tredje världskrig och hur nyheterna ständigt präglas av terror och negativa händelser. Marie håller med och känner obehag över världsledarnas krigsretorik. ”Jag tycker att vi blir indragna nu när vi är med i NATO”, säger hon.
Trots allt försöker de båda att fokusera på det som är nära. ”Det handlar om att stötta varandra”, säger Jack, som har en sambo med iransk bakgrund. Marie reflekterar över hur viktigt det är att njuta av nuet och vara med familjen.