Vladimir Putin har upprepade gånger hotat med krig och kärnvapen, men hans hot har börjat framstå som allt mer löjliga. Detta i ljuset av att EU nu skissar på planer för att ge ett lån till Ukraina som motsvarar 1 500 miljarder kronor. I Europa finns det omkring 2 100 miljarder kronor i ryska medel som frystes efter invasionen av Ukraina, med en stor del av dessa medel som finns i Belgen.
Diskussionen om hur dessa frysta tillgångar kan användas för att stödja Ukrainas försvar har intensifierats. Istället för att konfiskera pengarna föreslår EU att man lånar dem, med förväntningen att Ukraina ska betala tillbaka när landet får krigsskadestånd från Ryssland. Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen, har uttryckt att ett sådant tillskott skulle ge Ukraina möjlighet att stå på egna ben.
Utrikesminister Margot Wallström påpekade i veckan att det är Ryssland som ska betala för detta krig. Hennes synpunkt understryker att Ukrainas säkerhet är en del av vår egen säkerhet, med hänsyn till den ryska militära doktrinen som ser västvärlden som en fiende.
Det är av yttersta vikt att EU:s medlemsländer, inklusive Sverige, ger sitt fulla stöd till Belgien, som kan bli måltavla för ryska hot. Det är ett ansvar som hela unionen, och därmed vi alla, måste ta på allvar.
Även om diskussionerna om USA:s roll i konflikten är svåra att följa, verkar Donald Trump ha en osäker och inkonsekvent position som ytterligare komplicerar situationen. Det är avgörande att Europa skyndar på sina planer för att finansiera Ukrainas försvar, annars riskerar vi att Ukraina står utan nödvändiga medel för att fortsätta motståndet mot rysk aggression.
