Protesterna i Iran har nu pågått i nästan tre veckor, och i ett försök att dämpa folkets ilska har regimen beslutat att stänga av internet i hela landet. Trots detta har iranier med tillgång till Elon Musks Starlink lyckats kringgå censuren.
Den initiala upprördheten handlade om stigande levnadskostnader, men har snabbt övergått till en bredare kritik mot den förtryckande islamistdiktaturen. Under torsdagskvällens stora demonstrationer i Teheran rapporterades det att protesterna förblev fredliga, utan att säkerhetsstyrkorna ingrep.
Demonstranterna kräver att Irans högste ledare, ayatollah Ali Khamenei, ska avgå och att Reza Pahlavi, son till den tidigare shahen som lever i exil, ska återinsättas. Pahlavi har uppmanat iranierna att fortsätta sina protester.
Enligt rapporter har över 30 demonstranter dödats och mer än 2 200 personer har fängslats sedan protesterna inleddes. USA:s president har flera gånger varnat regimen för att använda alltför hårda metoder mot befolkningen. Gholamhossein Mohseni Ejei, chef för rättsväsendet, meddelade att man kommer att ge ”upploppsmakare” de hårdaste möjliga straffen utan eftergifter.
Trots att internet fortfarande var avstängt på fredagen, har Musk aktiverat Starlinks satellitinternet i Iran. De iranier som lyckats få tag på insmugglade Starlink-terminaler kan få tillgång till fritt internet och därmed kringgå de statliga restriktionerna. Denna tjänst ska enligt uppgift vara gratis under en begränsad tid.
Även om Musk inte kan leverera hårdvara direkt på grund av sanktioner, har han vid flera tillfällen möjliggjort att tjänsten stödjer uppkoppling under kriser, vilket gör den till en livlina för demonstranter och dissidenter. Regimen har protesterat mot Starlink till internationella organ och använder störningsteknik, men satelliter i låg omloppsbana gör fullständiga blackouts svåra att genomföra.
Myndigheterna har också stört telefonlinjer och riktat in sig på medier för att begränsa informationsflödet.
Protesterna i Iran representerar de mest omfattande oroligheterna sedan 2022 och speglar den växande missnöjet bland befolkningen mot regimen.
