Julfirandet inleds nu på många platser världen över med parader, tomtelopp och stämningsfull julbelysning. Den stora högtiden för den kristna världen är här, och i flera europeiska huvudstäder har tusentals människor redan samlats för att fira.
Trots att firandet bygger på samma grund, skiljer sig traditionerna åt mellan olika länder. I Sverige är julafton den 24 december den mest betydelsefulla dagen, medan många andra europeiska nationer fokuserar på den 25 december som helgens höjdpunkt.
Julgranen, en symbol för firandet, har en särskild plats i hemmen. I Sverige tros traditionen ha sitt ursprung i Tyskland under 1700-talet, och sedan dess har granen prytt våra hem. Utanför Sveriges gränser har julgranen också en framträdande roll. I London står granen vid Trafalgar Square, en gåva från Norge sedan 1947 som ett tack för britternas hjälp under andra världskriget.
I USA är juldekorationerna ofta överdådiga, och pyntningen av Vita huset är en årlig tradition. I år stod Melania Trump för dekoren, som krävde en vecka och involverade 150 volontärer, enligt CNN.
I länder som Tjeckien har julfirandet en stark religiös prägel, där många samlas i kyrkorna för att delta i gudstjänster. Detta gäller även den heliga staden Betlehem på Västbanken, där man för första gången sedan 2022 kan fira jul efter en tid av isolering på grund av kriget i Gaza.
I Budapest har man satsat på ett mer fysiskt firande där hundratals barn deltog i ett jullopp, klädda i röda dräkter. I La Paz, Bolivia, hölls en julparad med jultomten som frontfigur i en släde.
I Rom sprider ljusen från stadens alla julgranar en julstämning, och barn får ofta besök av tomten både den 25 december och den 6 januari eftersom italienarna också firar trettondagsafton.
