EU:s utrikesministrar har kommit överens om att inkludera Iranska revolutionsgardet (IRGC) på listan över terrororganisationer. Detta beslut följer en lång debatt och kommer efter den senaste tidens våldsamma repression mot civila under protesterna i Iran.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard framhåller att beslutet är en viktig politisk signal som visar att världen uppmärksammar de allvarliga övergreppen. Hon betonar att Sverige aktivt har arbetat för att få till stånd denna terrorstämpling och efterfrågar nu ytterligare åtgärder från EU.
Flera EU-länder, däribland Tyskland och Belgien, har stöttat förslaget, medan länder som Frankrike, Spanien och Italien tidigare varit emot det. Dessa länder har nu ändrat ståndpunkt, vilket delvis beror på den senaste tidens brutala våld mot demonstranter. Jean-Noël Barrot, Frankrikes utrikesminister, beskriver situationen som ”den våldsammaste repressionen i Irans moderna historia”.
Barrot uppmanar även den iranska regimen att frige de tiotusentals fångar som hålls fängslade, återställa internetåtkomst och låta det iranska folket få bestämma sin egen framtid.
För närvarande finns det cirka 20 grupper på EU:s terrorlista, inklusive Hamas och Hizbollah, som är allierade med IRGC i regionen. Medlemmar i dessa grupper får inte resa in i EU och deras bankkonton fryses. Många ledare inom revolutionsgardet är redan föremål för EU:s sanktioner, vilket gör det oklart vilken konkret effekt den nya terrorstämplingen kommer att ha.
Malmer Stenergard understryker dock att det är viktigt att inte underskatta den politiska signalen som detta beslut ger. Hon påpekar att även om regimen försöker dölja sina övergrepp, så ser världen vad som verkligen pågår.
Iran har varit isolerat från omvärlden på grund av regimens nedstängning av internet, vilket gör det svårt att få en klar bild av hur många demonstranter som har gripits eller dödats. Enligt den USA-baserade organisationen HRANA har över 6000 personer bekräftats döda, medan andra källor talar om tiotusentals döda.
Argumenten mot att stämpla IRGC som terrororganisation har tidigare handlat om att detta skulle kunna försvåra diplomatiska kontakter och möjligheten att påverka regimen. Men Kaja Kallas, EU:s utrikeschef, avfärdar dessa farhågor och menar att diplomatiska kanaler kommer att förbli öppna.
Det finns också en oro för att Iran kan komma att straffa europeiska medborgare, med tanke på regimens tidigare agerande där utländska medborgare har gripits och använts som bytesvaror. Till exempel satt den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus i fångenskap i 790 dagar innan han frigavs 2024.
Vid samma tillfälle beslutade EU:s utrikesministrar också om nya sanktioner mot Iran, som omfattar ytterligare 21 individer och organisationer som kan kopplas till det dödliga våldet, inklusive Irans inrikesminister och riksåklagare. Detta innebär att totalt 247 personer och 50 organisationer i Iran nu finns på EU:s sanktionslista på grund av brott mot mänskliga rättigheter.
