Europa måste stärka stödet till Ukraina för att motverka rysk aggression

Lars Calmfors påminner oss om att Rysslands aggression mot Ukraina fortfarande pågår utan slut i sikte. Konflikten har utvecklats till ett utmattningskrig som påverkar både militärt och ekonomiskt. För att Ukraina ska kunna motstå den ryska offensiven behövs det tillräckliga ekonomiska resurser.

Det mänskliga lidandet är ofattbart, men de ekonomiska kostnaderna för Ukraina är också enorma. Enligt uppgifter föll landets BNP med nästan 30 procent under 2022, och även om det har skett en viss återhämtning är nivån fortfarande över 20 procent lägre än före kriget. Militärutgifterna nådde förra året hela 34 procent av BNP. I år förväntas budgetunderskottet bli omkring 21 procent av BNP, och statsskulden är nära 110 procent av BNP.

Medan USA dragit tillbaka sitt ekonomiska stöd är det nu upp till Europa att ensam axla bördan. Enligt Tidskriften Economist behöver det europeiska stödet uppgå till nästan 100 miljarder dollar per år om konflikten fortsätter. Detta inkluderar både finansiellt stöd för att täcka budgetunderskottet och hjälp med militär materiel. Den uppskattade siffran är förmodligen en minimisiffra, och det kan krävas mer för att förhindra att Ukraina pressas tillbaka.

Det är också tydligt att den ryska ekonomin är allvarligt påverkad, troligen mer än vad de officiella siffrorna visar. Trots att Rysslands BNP föll något under 2022, har den återhämtat sig snabbt under 2023–24. De militära utgifterna i Ryssland utgör en mycket mindre del av BNP jämfört med Ukraina, med förväntat budgetunderskott på knappt 3 procent av BNP i år.

Putins prioriteringar tyder på att han inte är särskilt bekymrad över det ekonomiska missnöjet bland medborgarna, vilket är en risk i en diktatur. Medan missnöje kan bubbla under ytan i en diktatur, kan det en dag leda till plötsliga förändringar. Detta måste Europa ta hänsyn till när man planerar sitt stöd till Ukraina.

För att skapa långsiktig trovärdighet och säkerställa att Ukraina får det stöd som behövs, bör Europa överväga att fullt ut använda de frysta ryska tillgångarna för ekonomisk hjälp till Ukraina. Att inte göra detta kan ses som en handfallenhet inför den ryska aggressionen. Det är orimligt att Europa begränsar sig själv genom att hålla fast vid principer som skyddar staters tillgångar när Ryssland bryter mot grundläggande principer om suveränitet.

Det pågår en diskussion inom EU om att låna ut en betydande summa från ryska tillgångar, främst i Belgien, med villkoret att dessa medel återbetalas efter ett krigsslut. Det är avgörande att dessa resurser utnyttjas, även om de inte kommer att täcka Ukrainas behov under en längre period. Stora försvarssatsningar och hög skuldsättning i Europa gör det nödvändigt med tydliga och fasta åtaganden för att skapa trovärdighet.

Europa står inför en avgörande stund. Det är viktigt att agera för att förhindra att Ryssland tror att det kan vänta ut Europa tills stödet sviktar. Snabba och effektiva åtgärder krävs för att stärka Ukrainas ställning och för att motverka den ryska aggressionen.