EU har under torsdagen beslutat att bevilja ytterligare knappt 6 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 65 miljarder svenska kronor, i stöd till Ukraina. Detta meddelade EU-kommissionen på sin officiella hemsida.
Det beviljade beloppet består av 4,1 miljarder euro i ett makro-finansiellt stöd (MFA) samt 1,8 miljarder euro i ett stödprogram där en stor del utgörs av bidrag. Med detta senaste tillskott överstiger EU:s totala stöd till Ukraina nu 2000 miljarder kronor sedan den ryska invasionen inleddes i februari 2022. Därtill tillkommer även militärt och finansiellt stöd från andra västländer, särskilt USA.
Dagen innan EU-kommissionen godkände det nya stödpaketet, intervjuades Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj av den amerikanska affärstidningen Bloomberg. Zelenskyj påpekade att Ukraina snabbt behöver mer pengar och uttryckte förhoppningar om att EU kommer att fortsätta stödja landet. ”Vi måste hitta andra alternativ. Det handlar om vår överlevnad. Det är därför vi verkligen behöver det. Och jag räknar med våra partners”, sade han.
Trots det nya stödet menar Zelenskyj att beloppet inte räcker långt, ens tillsammans med tidigare stöd. I intervjun nämnde han även att han hoppas kunna få tillgång till de ryska tillgångar som EU har fryst. En potential av 1500 miljarder kronor övervägs, där medel skulle tas från dessa frysta tillgångar.
De ryska tillgångarna som EU:s ledare riktar blickarna mot finns bland annat hos värdepapperscentralen Euroclear. Det belgiska företaget och dess regering har dock visat motstånd mot att använda dessa tillgångar. Bart De Wever, Belgiens premiärminister, uttryckte frustration över att många pekar på Belgien. ”Det finns minst lika mycket i frysta tillgångar i resten av världen”, sade han.
De Wever har hittills blockerat alla försök till överenskommelse angående användningen av de frysta ryska medlen, då han är orolig för att belgiska skattebetalare i framtiden kan tvingas ersätta Ryssland. ”Moskva har redan gjort klart att vi kommer att känna av konsekvenserna för all framtid”, tillade han.
Samtidigt som Zelenskyj vädjar om mer pengar från EU erkänner han att situationen i kriget mot Ryssland är svår. Han överväger att ge upp den hårt ansatta staden Pokrovsk i östra Ukraina. ”Ingen tvingar dem att dö för några ruiner”, säger Zelenskyj, men han lämnar åt sina befäl att avgöra hur kriget ska fortsätta.
Enligt Zelenskyjs analys vill Ryssland att Ukraina ger upp resten av Donetsk, inklusive Kramatorsk och Slovjansk, för att därefter vara beredda att avsluta kriget. Att erövra Pokrovsk är viktigt för den ryske presidenten Vladimir Putin, för att visa sin amerikanske motpart Donald Trump att Ukraina inte kan vinna. Zelenskyj är dock fast besluten att inte acceptera ryska krav: ”Vi kan inte lämna östra Ukraina. Ingen kommer att förstå det”, konstaterade han.
Avslutningsvis underströk han att det är avgörande att ingen kan garantera att om Ryssland får kontroll över vissa städer, så kommer de att stanna där. ”Vi har ingen avskräckande faktor”, avslutade han.
