Protesterna i Iran visar inga tecken på att avta, och situationen har blivit alltmer kritisk. Enligt internationella organisationer har över 500 personer mist livet och fler än 10 000 har gripits under de senaste två veckorna av demonstrationer. Trots hot och våld från myndigheterna fortsätter tiotusentals iranska medborgare att ge sig ut på gatorna i ett modigt motstånd mot regimen.
Experter bedömer att det finns en reell möjlighet för ett maktskifte i landet. Mohammad Fazlhashemi, en kännare av iransk politik, menar att om regimen skulle falla, finns det flera potentiella ledare som skulle kunna ta över, och alla alternativ är negativa för Ryssland, som har haft en nära allians med den nuvarande regimen.
Fazlhashemi uttrycker att ”det bästa för Putin vore status quo”, vilket antyder att en förändring i den iranska ledningen skulle kunna påverka Rysslands strategiska intressen i regionen.
Den pågående oroligheten precis som de krävande protesterna, visar på ett folkligt missnöje som kan leda till en förändring av makten. Det är dock oklart vem som skulle kunna leda landet i händelse av ett maktskifte, och hur detta skulle påverka den geopolitiska balansen i Persiska viken.
Det är tydligt att situationen i Iran är under ständig utveckling och att konsekvenserna av dessa protester kan få långtgående effekter, inte bara för landet självt, utan även för dess grannar och allierade, däribland Ryssland.
