När världen förändras i snabb takt är det en fördel att ha en nordisk ledare som Alexander Stubb, som uppmanar till att se verkligheten som den är, snarare än som vi önskar att den vore. I sin bok ”Maktens triangel. Om maktbalansen i den nya världsordningen” ger han en djupgående analys av den samtida globala politiken.
Boken, som översatts av Manne Svensson och publicerades av Albert Bonniers förlag, omfattar 327 sidor och erbjuder insikter om en värld där konflikter och utmaningar ständigt förändras. Stubb reflekterar över viktiga historiska händelser och hur de har format vår nuvarande verklighet, där Rysslands aggression, Kinas maktanspråk och USA:s politik skapar en komplex mosaik av utmaningar.
Framtidens historiker kommer att ha svårt att tolka perioden runt 2026, när ryska missiler slår ut elnät i Ukraina, och USA:s globala inflytande genomgår en förändring. Stubb menar att vi befinner oss i en tid där stora beslut måste fattas, och där det finns risk för ett storkrig snarare än en period av avspänning. Han framhäver vikten av att lära av tidigare misstag, såsom de missade möjligheterna efter millennieskiftet.
Alexander Stubbs analys grundar sig i en ödmjuk insikt om naiviteten hos många ledare i den fria världen. Han trycker på att det inte bara handlar om nationell flyktingpolitik, utan om en global kris där många länder står inför stora utmaningar.
Boken påpekar att nästan varje kapitel inleds med insikten ”vi såg det inte komma”, vilket belyser hur oväntade händelser, från populism till pandemier, har påverkat världens stabilitet. Finland, som en nation med låg skuld i dessa frågor, har ändå en president som gör konstruktiv självkritik över den fria världens tillstånd.
I Stubbs triangeldrama framstår ”Väst” som de demokratiska länderna, medan ”Öst”, representerat av Kina och Ryssland, hotar den etablerade ordningen. Han argumenterar för att vi nu måste ta större hänsyn till ”Syd”, där många länder känner att de inte längre drar nytta av den rådande globala strukturen. När Donald Trump förvirrar den internationella ekvationen, blir Stubbs insikter ännu mer relevanta.
Boken innehåller även reflektioner från internationella ledare, inklusive utrikeschefen i Financial Times, Gideon Rachman, och tidigare svenska statsministern Carl Bildt. Detta understryker att de liberala internationalisterna, som en gång var centrala, i dagsläget har blivit en kuriositet.
Stubb ger även råd för att hantera dessa turbulenta tider: att ta ett isbad och sätta sig i bastun för att reflektera över lösningar. Hans optimistiska syn på framtiden, trots de svårigheter vi står inför, är en påminnelse om att det är viktigt att ha realistiska förväntningar.
Med en bakgrund av att ha levt i Rysslands skugga, erbjuder Stubb en unik perspektiv på vikten av att upprätthålla en rimlig världsordning. För små exportländer som Finland och Sverige är det avgörande att navigera i dessa komplexa internationella relationer med kloka strategier.
Alexander Stubb framstår som en ledare vars insikter och analys är välkomna i en tid när världen står inför stora prövningar. Hans arbete är en påminnelse om att även i osäkra tider kan en klar och realistisk syn på världen ge oss möjlighet att forma en bättre framtid.
