Enligt en ny rapport från New York Times förändrar artificiell intelligens och självgående drönare snabbt den militära maktbalansen världen över. Vapenexperten Hans Liwång betonar att den pågående kapprustningen inte längre handlar om en klassisk konflikt mellan öst och väst.
Historiskt har USA varit i spetsen för teknologisk utveckling inom det militära området, men nu har Kina och Ryssland börjat knappa in. Tidigare i november visade Kina upp sina Xuanlong-drönare, bland annat en autonom drönare som är tänkt att fungera som en ”robotisk vingman” till deras J-20 stridsflygplan. På samma gång utvecklar Ryssland kostnadseffektiva självgående drönare som redan används i konflikten i Ukraina.
Liång beskriver hur framtidens krig har inletts, med den pågående konflikten i Ukraina som ett exempel på vad som kallas ”det transparanta stridsfältet”. Han påpekar att drönare har gjort det omöjligt att dölja sig på slagfältet.
Under detta krig har ukrainska styrkor beslagtagit ryska drönare av modellen V2U. Dessa drönare kan operera på stora avstånd, identifiera och låsa mål, för att sedan leverera sprängmedel utan mänsklig kontroll. Enligt rapporten från New York Times kostar dessa drönare en bråkdel av sina amerikanska och kinesiska motsvarigheter.
Även om AI-baserade vapen som V2U används i strid, menar Liång att gränsen mellan operativ användning och experimentering är oklar. ”Det görs vapentester i kriget. Behovet är så stort att man använder vad som finns tillgängligt. Om ett vapen ska testas, görs det i skarp situation,” förklarar han.
Traditionella försvarsmakter, som den svenska, kräver en stor mängd av ett vapen och utbildad personal för att det ska räknas som operativt. USA å sin sida använder det militära AI-systemet Maven, vilket snabbt analyserar stora mängder underrättelsedata från satelliter och sensorer för att identifiera militära mål.
Liång konstaterar att det finns ett större hot mot stater än vad som tidigare varit fallet. ”Det militära är inte längre tekniskt ledande. Civila aktörer har kommit i kapp, och dessa teknologier kan användas för både kriminella och kommersiella syften,” säger han. Många av dessa teknologier finns redan på den civila marknaden, vilket innebär att militären inte längre har ensamrätt på dessa innovationer.
Liång framhäver även att företag numera kan utföra avancerad underrättelseinhämtning, vilket tidigare var enbart en statlig uppgift. ”Myndigheter köper inte längre drönare för att lagra till krig. De köper teknik som kan utvecklas över tid,” avslutar han.
