I dag presenterade regeringens utredare förslag som skulle kunna leda till betydande förbättringar av Sveriges skolsystem. Trots detta har liknande initiativ tidigare resulterat i få eller inga konkreta förändringar.
Tidöpartierna har uttryckt en ambition att ”helrenovera friskolesystemet”. Det finns flera förslag på bordet som skulle kunna bidra till detta mål, men det verkar som om få av dem kommer att realiseras. Sedan Ulf Kristersson (M) tillträdde har han och hans ministrar inte genomfört en enda viktig reform, och inget har åtgärdat det som regeringen benämner ”inbyggda fel i friskolesystemet”.
En aktuell fråga rör skolpengens utformning. En utredning som presenterades i somras föreslår att kommuner ska kunna dra av 6 procent på skolpengen till friskolor, med hänvisning till de merkostnader som kommunerna har för att garantera plats åt alla barn. Ett liknande förslag presenterades redan 2020 i ”Utredningen om en mer likvärdig skola”. Men utredningen tycks ha stött på motstånd; skolpengsutredningen lades snabbt undan av Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Josefin Malmqvist, som hänvisade till ”ett dåligt underlag”.
Det finns även andra förslag som riskerar att förbli obearbetade, såsom begränsningar av vinster för friskolor, strängare påföljder för ägare som inte sköter sig, ökad insyn i friskoleverksamheten samt förändringar i kösystemet för att säkerställa att barn till insatta och socioekonomiskt starka föräldrar inte får fördelar till de mest eftertraktade skolorna.
Lotta Edholm (L), minister på utbildningsdepartementet, har nyligen förklarat att arbetet med dessa förslag pågår, men det är tydligt att det sker under motvind. Trots Liberalerna ambitioner i frågan är det oklart hur förändringsbenägna Moderaterna verkligen är. Malmqvists svar angående skolpengen speglar en tendens där M-politiker ofta samarbetar med friskoleföretagen snarare än med sina väljare.
Det råder en stor skepsis mot det nuvarande systemet även inom borgerligheten. Enligt den senaste SOM-undersökningen anser hela 48 procent av de som identifierar sig som ”klart till höger” att det skulle vara ganska eller mycket bra med ett vinstförbud i skolan, vården och omsorgen. Detta trots att det är just friskolekoncerner och Moderater med stöd av Sverigedemokrater som högljutt motsätter sig reformer.
Trots att det finns förslag i ”Utredningen om vinst i skolan” som skulle kunna leda till verkliga förändringar, är det tveksamt om dessa kommer att realiseras. Utredningen föreslår bland annat att huvudmän som missköter sig inte ska få starta eller köpa skolor under en viss tid, samt att Skolinspektionen ska ta hänsyn till hur nya skolor påverkar existerande skolor och deras elever.
Det handlar om två förslag som borde ha genomförts för länge sedan, men historien visar att det inte finns några garantier för att de blir verklighet.
