Psykologen Jenny Vidarsson menar att det är en stor utmaning för svagbegåvade barn att klara av skolan och få godkända betyg. Hon framhåller att även om det går att underlätta deras skolgång, så saknar många av dessa elever de förutsättningar som krävs för att nå målen i dagens utbildningssystem.
Vidarsson, som är legitimerad psykolog och biträdande verksamhetschef för elevhälsan på Ekerö väster om Stockholm, har arbetat med ett pilotprojekt på Nälundaskolan under läsåret 2023-2024. Projektet syftade till att utveckla arbetsmetoder för att stödja svagpresterande elever i årskurs fyra och fem. Istället för att fokusera på enskilda elever, granskades hela klassens situation, inklusive måluppfyllelse, trygghet och studiero.
Enligt Vidarsson omfattar gruppen av svagbegåvade barn dem med en IQ mellan 70 och 85, vilket utgör 13-14 procent av befolkningen. Elever med en IQ under 70 går i särskola, medan de lite mer begåvade hänvisas till den vanliga skolan. Dessa elever har ofta stora svårigheter att hänga med i undervisningen och behöver extra tydlighet och stöd.
Vidarsson poängterar att det inte är något nytt att svagbegåvade elever har svårt i skolan, men att problemet kan variera beroende på socioekonomiska faktorer. Hon menar att det är viktigt att följa dessa elevers utveckling, även om de inte når upp till de traditionella målen för betyg.
Under pilotprojektet noterade Vidarsson att trots anpassningar och förändrade arbetssätt, kommer svagbegåvade elever fortsatt att ha svårt att uppnå godkända betyg. Detta beror på att dessa elever i hög grad bedöms som oförmögna att nå de kriterier som ställs i läroplanen.
Vidarsson avslutar med att påpeka att förändringar i klassrummet kan underlätta för svagbegåvade elever, men att det inte finns någon enkel lösning. Hon har också gett ut en bok om svag teoretisk begåvning i skolan och anser att diskussionen kring detta ämne har blivit mer accepterad över tid.