Den australiske författaren Richard Flanagan har fått stor uppmärksamhet för sin senaste roman ”Fråga 7”, en djupt personlig berättelse som utforskar teman som krig, atombomben och Tasmaniens historia. I en intervju med DN diskuterar Flanagan sin syn på ondska och godhet.
Flanagan beskriver Tasmanien som ”min ö”, vilket ger en känsla av sagolikhet. Han förklarar att den avlägsna platsen är hem för en oförstörd natur och unika arter, men uttrycker sorg över att många av de fåglar han såg som barn nu är borta. ”Med dem försvinner inte bara arterna utan också en del av vår identitet,” säger han.
Hans bok ”Fråga 7” har nyligen publicerats på svenska och har fått positiva recensioner. Flanagan, som redan är en etablerad författare med flera verk bakom sig, har även skrivit journalistik och arbetat med film, inklusive tv-dramatiseringen av ”Den smala vägen mot norr”.
Under en litteraturfestival i Danmark, där Flanagan intervjuades, reflekterade han över sin relation till sin far, som var krigsfånge under andra världskriget. ”Jag har alltid tänkt på hur mitt liv är en konsekvens av atombomben,” förklarar han. Utan den fruktansvärda händelsen skulle han inte ha funnits till.
En del av Flanagans forskning för ”Fråga 7” innefattade att träffa lägervakter i Japan. Han ville förstå deras perspektiv utan att döma. ”Varför gör vi så här mot varandra?” frågar han sig. När han konfronterade en av vakterna bad han honom att ge honom en örfil, i ett försök att förstå den rädsla och det våld som präglade den tiden. ”Det var som om jag kände hela världens sorg passera genom mig,” berättar Flanagan.
Trots det svåra ämnet i sin bok, försöker Flanagan att förmedla en känsla av hopp och godhet. Han diskuterar hur hans föräldrar, trots sina svåra livserfarenheter, alltid sökte att göra gott. ”De insisterade på att det fanns godhet i världen,” säger han.
Flanagan avslutar med att reflektera över samhällets tillstånd och hur vi ibland missar att se det goda bland det onda. ”Vi måste erkänna att det finns kaos, men också att godhet är möjlig,” påpekar han. ”Det handlar om att se bortom maktspelen och fokusera på de relationer vi har med varandra.”
