Författare reflekterar över ånger i sitt skrivande

Att ångra det man skrivit i en bok är en känsla som många författare brottas med. I en intervju med DN reflekterar flera uppmärksammade författare över sina upplevelser av ånger och hur det påverkar deras skapande.

Det är få som uttryckt ånger så starkt som Annie Proulx, som i en intervju 2009 sa: ”Jag önskar att jag aldrig skrivit den historien” om sin novell ”Brokeback Mountain”. Proulx förklarade att det inte handlade om reaktionen från homofober, utan snarare om att många män ville ha ett lyckligare slut. Denna upplevelse ledde henne till en djup frustration över att andra skulle föreslå hur hennes karaktärer borde agera.

Med ett nytt år i sikte, när många gör tillbakablickar, ställer sig frågan: Hur känner sig andra författare kring sina verk? Judith Hermann öppnar i förordet till sin senaste bok ”Vi skulle ha talat om allt” för möjligheten av ånger, särskilt över de privata insikter som framkommit under skrivprocessen. Hermann nämner att ju äldre hon blir, desto mer ångrar hon, och att detta skapar en försiktighet i hennes skrivande.

Även Rachel Cusk har fått sin beskärda del av kritik för sina självbiografiska verk. Trots att hon upplevt traumatiska reaktioner på sina böcker, uttrycker hon att hon inte ångrar det hon skrivit. Cusk framhäver att ånger kan vara en väg till att bli en bättre människa och att den ofta handlar om att erkänna sina misstag.

För Geir Gulliksen är ånger en del av det mänskliga tillståndet, och han menar att skrivandet ofta präglas av en inre konflikt kring vad man har rätt att berätta. Han strävar efter att utforska ämnen som kan leda till ånger, vilket han anser gör litteraturen mer relevant.

Även Aase Berg betonar vikten av att ta risker i skrivandet. Hon menar att det är i de obehagliga stunderna som texten verkligen blir intressant och att man måste våga gå för långt för att nå djupet i sitt arbete.

Det är tydligt att ånger är en komplex känsla för författare, en som både kan blockera och inspirera deras skapande. I en värld där ord är oföränderliga, är reflektion över dem en viktig del av den litterära processen.