Under de senaste åren har frågan om hur man ska hantera den tid som AI sparar blivit alltmer aktuell. Om AI-verktyg verkligen ökar produktiviteten och effektiviteten, hur ska dessa vinster användas? Diskussionerna har spretat från strukturella frågor som jobbförluster och medborgarlön till mer personliga förväntningar om mindre stress och mer meningsfulla uppgifter. Trots detta har det länge funnits en konsensus om att AI skulle leda till mindre mänskligt arbete.
Men en ny studie från Harvard Business Review ger en annan bild. Forskare har följt ett amerikanskt teknikföretag med 200 anställda under åtta månader för att undersöka hur generativ AI påverkar arbetet. Resultatet visar att AI-verktyg får anställda att arbeta snabbare, ta på sig fler uppgifter och förlänga sin arbetstid, allt helt frivilligt och utan press från ledningen. Anställda har blivit mer benägna att ta sig an komplexa uppgifter, arbeta med flera projekt samtidigt och låta arbetet flyta in i både pauser och fritid.
Studien pekar på en självförstärkande spiral där ökat arbetstempo leder till högre förväntningar, vilket i sin tur ökar beroendet av AI och mängden arbete. Även om många anställda känner sig mer produktiva, ökar också stressnivåerna. Forskare varnar för att denna utveckling kan leda till kognitiv trötthet, sämre beslutsfattande och utbrändhet.
Intressant nog publicerades HBR-artikeln samtidigt som dessa frågor har börjat diskuteras mer öppet i utvecklarkretsar på nätet. Blogginlägg med titlar som ”AI Makes the Easy Part Easier and the Hard Part Harder” och ”AI fatigue is real and nobody talks about it” har skapat långa diskussioner på Hacker News. En erfaren utvecklare beskriver paradoxen där AI gör varje uppgift snabbare, men fler uppgifter leder till mer arbete och stress.
Det är inte förvånande att AI, istället för att frigöra tid, ofta leder till mer arbete. Företag strävar efter att maximera produktiviteten och anställda, särskilt i en konkurrensutsatt arbetsmarknad, vill prestera. Den centrala frågan handlar om hur vinsterna från ökad produktivitet ska fördelas.
Det finns en risk att färre människor behövs i arbetslivet om AI:s påverkan sprider sig till andra yrken, men för dem som arbetar innebär det knappast mindre arbetsbelastning. Forskningen från HBR uppmanar företag att införa planerade pauser och tydliga rollgränser för att förhindra utbrändhet och personalflykt.
Ledarskap, både på institutionell och personlig nivå, blir avgörande i denna nya arbetsmiljö. Grundfrågan verkar dock vara besvarad: Vad ska vi göra med tiden som AI sparar? Svaret är enkelt: Vi ska arbeta.
”En utvecklare på Spotify kan be Claude via Slack att fixa ett fel eller lägga till en ny funktion. När Claude har slutfört arbetet får utvecklaren en ny version på sin telefon så att han kan sammanfoga den i produktionen innan han ens har kommit till kontoret,” säger Gustav Söderström, VD för Spotify, under ett resultatmöte.
Denna krönika är hämtad ur CS Veckobrev, ett personligt nyhetsbrev med lästips och analyser skickat direkt från chefredaktör Marcus Jerraäng”s skrivbord. Vill du också ha nyhetsbrevet på fredagar? Skriv upp dig för en kostnadsfri prenumeration här.
