Det har länge diskuterats att välfärden lider av resursbrist. Många menar att pengarna inte räcker till för vård, skola och omsorg. Men i själva verket handlar det sällan om brist på medel, utan snarare om hur dessa resurser används. När vårdpersonal kämpar under press och skolor har svårt med resursbrist, fortsätter kommuner och regioner att utöka sina administrativa strukturer.
I Kalmar län är detta tydligt. I Oskarshamn har sjukhuset under en längre tid drabbats av nedskärningar, vilket har lett till att verksamheten gradvis försvagats. För drygt en månad sedan stängdes den öppna akutmottagningen för spontana besök, vilket tvingar invånarna i Oskarshamn och hela norra länet att resa till Kalmar för att få akut vård.
Paradoxalt nog växer regionens administrativa apparat. Nya strateger, samordnare och chefer anställs, medan den vård som människor verkligen behöver dras in. Det är en klar indikation på hur den offentliga sektorn har tappat sitt fokus. Istället för att lägga resurser på de som arbetar i vården, prioriteras ledningsnivåer, projekt och kommunikationsavdelningar, vilket resulterar i att vårdpersonal får arbeta under ännu tuffare omständigheter.
Det finns alltid pengar till fler rapporter och möten, men inte till att anställa fler sjuksköterskor eller att hålla akuten i Oskarshamn öppen. Att reducera byråkratin ska inte ses som en nedskärning utan som en nödvändig prioritering. Varje skattekrona som går till onödig administration är en krona mindre för att stödja vård, skola och omsorg.
Genom att effektivisera ledningsstrukturer, slå samman överflödiga enheter och minska antalet administrativa tjänster kan vi frigöra betydande resurser som verkligen gör skillnad. Politiken måste våga sätta stopp för detta. Det är orimligt att Region Kalmar växer på toppen medan Oskarshamn förlorar sin akutmottagning. Det är inte acceptabelt att kommuner anställer fler strateger medan skolor saknar lärare. Dessutom är det oansvarigt att skattebetalarna finansierar ett system som tycks mer fokuserat på kontroll än på att leverera.
Svensk välfärd byggs inte av strateger i mötesrum, utan av de som går till jobbet varje dag för att ta hand om andra. Det är deras arbete som håller samhället samman, inte byråkratin. Byråkratin kväver välfärden. Det är dags att skära i toppen, inte i botten.
Anton Liljegren Johansson, Ungsvenskarna Kalmar län
