En ny rapport visar att omkring 4 000 individer kopplade till organiserad brottslighet i Sverige använder Försäkringskassan ersättningar som en form av vit grundinkomst. Detta innebär att dessa personer kan fortsätta att få ekonomiskt stöd även när deras brottsliga verksamhet sviktar. Totalt har mer än 3,6 miljarder skattekronor betalats ut till dessa individer över en viss tidsperiod.
Enligt rapporten, som tagits fram inom ramen för en myndighetsgemensam insats mot organiserad brottslighet, får dessa gängkriminella sin försörjning genom olika former av ekonomiskt stöd som sjukersättning, sjukpenning eller arbetsmarknadsstöd. Nils Öberg, generaldirektör för Försäkringskassan, kommenterar att rapporten bekräftar att gängkriminella använder socialförsäkringen för att skapa en fasad av legitima inkomster.
Rapporten visar att varje person inom denna grupp i genomsnitt får 1,5 miljoner kronor i sjukersättning, 900 000 kronor i sjukpenning eller 600 000 kronor i arbetsmarknadsstöd. Dessa ersättningar fungerar inte bara som en grundinkomst utan också som en vit fasad som underlättar en kriminell livsstil.
En stor andel av de personer som ingår i polisens kartläggning av gängmiljön har utländsk bakgrund. Det handlar om individer som är födda utomlands samt andra generationens invandrare, vilket innebär att de är födda i Sverige men har föräldrar som är födda utomlands. Denna grupp är överrepresenterad i gängmiljön jämfört med den allmänna befolkningen.
Rapporten pekar också på att många gängkriminella visar prov på full arbetsförmåga genom sina brottsliga aktiviteter, trots att de mottar ersättning som kräver nedsatt arbetsförmåga. Exempel på detta inkluderar gängledare som reser utomlands och deltar i brottslig verksamhet, trots att de är sjukskrivna.
Regeringen reagerar starkt på rapportens detaljer och påpekar att de nuvarande systemen för att förhindra fusk med välfärd är otillräckliga. Anna Tenje, socialförsäkringsminister, beskriver situationen som ”häpnadsväckande och djupt provocerande”. Hon betonar att det är viktigt att stoppa flödet av skattemedel till brottslighet.
Även Johan Britz, arbetsmarknadsminister, uttrycker sitt missnöje och hänvisar till gängkriminella som ”välfärdsPirater”. Han menar att det är oacceptabelt att så många gängkriminella får bidrag som egentligen skulle gå till verkligt behövande.
Rapporten avslöjar också att många kriminella företagare sjukanmäler sina anställda, vilket gör att skattepengar missbrukas. En tredjedel av företagen som rapporterats för att sjukanmäla gängkriminella har anställda med kopplingar till brottslighet.
Det framgår att gängmiljön är kraftigt skuldsatt, där över 40 procent av de aktiva har skulder hos Kronofogden. Skattebetalarnas välfärdspengar används i praktiken för att betala av dessa skulder, vilket kan ses som en form av penningtvätt.
Polisen bekräftar att det för närvarande inte finns några tecken på minskad gängkriminalitet, och rekryteringen fortsätter att vara ett problem. Petra Lundh, rikspolischef, uttrycker att omfattningen av problemet är ”alldeles för stor”.
Sammanfattningsvis pekar rapporten på att det nuvarande välfärdssystemet är anpassat för laglydiga medborgare, men måste omformas för att motverka missbruk av de som systematiskt utnyttjar det för kriminella syften. Regeringen lovar åtgärder för att stärka kontrollen och förhindra fusk.
