I ett försök att förändra det geopolitiska landskapet reste Tysklands förbundskansler Friedrich Merz till Peking för att diskutera viktiga handelsfrågor och säkerhetspolitik. Merz, som träffade Kinas president Xi Jinping, betonade vikten av att de två länderna, som tillhör världens största industrinationer, har ett ansvar att agera ansvarsfullt.
Under mötet framhöll Merz att Tyskland måste tänka på hela Europa, men han kan inte förbise de ekonomiska intressena kopplade till den tyska bilindustrin. Med en stor handelsdelegation i släptåg kom Merz till Peking för att bekräfta Tysklands beroende av den kinesiska marknaden, särskilt när det gäller bilförsäljning.
Det har dock blivit tydligt att Kina har avancerat i sin egen bilproduktion, vilket skapats delvis genom teknologiska samarbeten med tyska företag. Idag är den kinesiska elbilen BYD ledande på den inhemska marknaden, vilket sätter press på tyska biltillverkare som Volkswagen.
Trots den tuffa konkurrensen fortsätter Volkswagen att investera i Kina och planerar att producera en större del av sina bilar där fram till 2030. Många bedömare i Tyskland uttrycker oro över att landets relation med Kina börjar likna den tidigare relationen med Ryssland, där man också blev beroende av en oförutsägbar partner.
Den nuvarande situationen i Ukraina försvårar också relationen till Kina, som ger stöd åt Ryssland genom att köpa rysk olja och exportera mikrochip som används i vapen. Professor May-Britt U. Stumbaum vid Spear-institutet understryker vikten av att klargöra ”röda linjer” i handeln, men det är oklart hur mycket Kina faktiskt respekterar dessa gränser.
Över hela EU finns det en växande irritation över Kinas handelsmetoder, där man både utnyttjar liberala handelsprinciper och kraftigt subventionerar sina egna företag, vilket skapar snedvridna konkurrensvillkor. Merz ansikte mot ansikte med Xi Jinping ställs inför en komplex uppgift, där det är oklart om han kan påverka Kinas agerande mot Ryssland.
