En decembermorgon stod Truphena Muthoni, 21 år gammal, i parken utanför guvernörskontoret i Nyeri, Kenya, och började krama ett träd. Hennes mål var att slå rekordet för den längsta tiden någon har kramat ett träd, vilket hon gjorde under 72 timmar för att uppmärksamma klimatförändringar och avskogning.
Hela nationen följde hennes kamp, och efter tre dagar nådde hon målet. Hon fick personliga gratulationer av landets president, och det var troligt att Wangari Maathai, den kända miljöaktivisten som vann Nobels fredspris 2004 för sin insats att rädda Kenyas skogar, skulle ha varit stolt. Några veckor senare fick Truphena sitt certifikat från Guinness World Records.
Men precis när hennes prestation blev officiell hotades rekordet. I grannstaden Muranga planerade frikyrkopastorn Jimmy Irungu att krama ett träd i 80 timmar för att öka medvetenheten om cancer. Under sin 79:e timme kollapsade han och fick föras till sjukhus. Snart efter kom Stephen Gachanja som ville samla in pengar till sin sjuke bror och började krama ett träd.
Trendens popularitet verkade öka, och snart anslöt sig fler till denna ovanliga form av protest. I byn Buuri fick en 62-åring, som protesterade mot elefantinvasioner, föras till sjukhus efter att ha krampat ett träd i 90 timmar. Det visade sig senare att han hade tagit en paus för att röka en cigarett, vilket avslöjades av en spridd film.
Det finns en utmaning i denna trend; ju fler som försöker slå rekordet, desto längre tid krävs för att överträffa tidigare prestationer, medan intresset tycks avta. Snart krävdes 100 timmar av en man i Naivasha som ville protestera mot diskriminering av personer med missfärgade tänder.
Förra veckan rapporterade en lokaltidning om en kvinna som försökte krama ett träd i 48 timmar. Efter en timmes ansträngning gav hon upp och gick hem. Kanske var detta slutet på trenden, eller så fortsätter kenyaner att krama träd, men utan att få samma uppmärksamhet som tidigare.
Just nu befinner sig Erik Esbjörnsson, Afrikakorrespondent, i Johannesburg och reflekterar över Truphena Muthonis prestation samt läser om Susan Williams bok ”Who Killed Hammarskjöld”. Han ser fram emot en semester vid foten av Kilimanjaro i norra Tanzania.
