Nästan fyra år efter de våldsamma korankravallerna under påsken 2022 fortsätter rättsprocesserna. Nu har åklagare väckt åtal mot ytterligare tre män för grovt blåljussabotage kopplat till upploppen i Navestad, Norrköping. Dessa händelser var en del av de landsomfattande kravaller som skakade Sverige, resulterade i hundratals skadade poliser och förstörelse av påskfriden för många svenskar.
Under påsken 2022 präglades Sverige av omfattande våldsamheter i samband med den dansk-svenske islamkritikern Rasmus Paludans planerade koranbränningar på olika platser i landet. Flera svenska städer, däribland Linköping, Örebro, Rinkeby, Malmö och Landskrona, drabbades av upplopp. Polisen mötte organiserat motstånd vilket ledde till att polisbilar stals och satts i brand, och över 100 poliser skadades, varav många allvarligt.
I Navestad bröt det islamistiska våldet ut både på skärtorsdagen och påskdagen. Polisens försök att återställa ordningen möttes av stenkastning, barrikader och anlagda bränder. På påskdagen skadades minst 23 poliser. Tre personer träffades av polisens skott under insatserna. Upploppen i Navestad blev bland de mest allvarliga under kravallvågen, som liknas vid en intifada.
Efter en längre paus i rättsprocesserna har åklagare nu åtalat tre män, som vid tidpunkten för kravallerna var 18, 19 och 27 år gamla, nu 22, 23 och 31 år. De åtalade är Ismail Mustafe Ahmed Ahmed, född 2003, Mohammad Taks, född 2002 och Ibrahim A H Albayyouk, född 1994. Taks är svensk medborgare men har behov av tolk på arabiska, medan Albayyouk är medborgare i de palestinska territorierna och har likaså behov av tolk.
De tre männen misstänks för grovt sabotage mot blåljusverksamhet alternativt våldsamt upplopp. Enligt åtalet ska de ha maskerat sig, kastat sten mot poliser och polisbilar samt byggt barrikader. En av dem anklagas även för att ha sparkat en polis som fallit till marken i tumultet.
Åklagaren betonar att våldet inte var spontant utan utgjorde ett samordnat angrepp. Det anses som grovt då det pågick under en längre tid, var väl organiserat och innefattade omfattande våld riktat mot polisverksamhet. Detta krävde förstärkningar från flera delar av landet och ledde till att polisen tillfälligt förlorade kontrollen över situationen.
En omfattande bevisning presenteras i stämningsansökan, inklusive sammanställda översiktsfilmer, detaljerade tidslinjer för våldet, dokumenterade skador på poliser och polisfordon, beslag av brandbomber och flera identifieringsrapporter. Åklagaren har kallat ett stort antal poliser som målsägande och vittnen, däribland medlemmar ur nationella insatsstyrkor.
De åtalade har lämnat olika förklaringar under polisförhören. Den yngste nekar helt till brott och hävdar att han befann sig i området för att spela fotboll, medan de två äldre har erkänt deltagande i våldsamheterna efter konfrontation med videobevis.
Åklagaren yrkar på livstids utvisning för den äldste av de åtalade, som inte är svensk medborgare. Hittills har 29 personer dömts för upploppen i Navestad, där majoriteten dömts för grovt blåljussabotage. Straffen har varierat från ungdomsvård till fängelse i upp till sex år.
Trots den tid som har gått sedan händelserna menar åklagaren att det formellt sett inte varit bråttom, så länge brotten rubriceras som grovt blåljussabotage, vilket har livstids fängelse i straffskalan. Om domstolen skulle landa i en mildare rubricering, kan preskriptionstiden bli ett problem för fortsatt lagföring.
Detta åtal kan bli det sista kopplat till Navestadkravallerna, även om åklagaren betonar att inget kan uteslutas helt.
