Otrolig värdeökning på Ilon Wiklands teckning i Antikrundan
Under kvällens avsnitt av Antikrundan presenterades ett fynd som väcker stor uppmärksamhet. En man kom in med en teckning av Ilon Wikland föreställande Lotta på Bråkmakargatan, som han köpte under 1980-talet för några tusen kronor. Nu har konstexperten Sofie Bexhed satt ett chockerande värde på verket – omkring 100 000 kronor.
Från wartime flykting till världsberömd illustratör
Ilon Wikland föddes 1930 i Estland och kom till Sverige som krigsflykting 1944. Hon är kanske mest känd för sina illustrationer till några av Astrid Lindgrens mest älskade böcker inklusive Barnen i Bullerbyn, Karlsson på taket, Ronja Rövardotter och Mio, min Mio. Trots att namn kanske inte är känt för alla, är hennes teckningar djupt inpräntade i svensk kultur och barndom.
Originalteckningens värde chockar ägaren
Mannen som äger teckningen berättar att han köpte den som present till sin hustru på hennes 40- eller 45-årsdag för ungefär 40 år sedan, för omkring 3 000 kronor. Till en början trodde han att värdet höjts till 15–20 000 kronor men Sofie Bexhed svarade med ett leende:
”Om den här bilden skulle komma ut till försäljning idag så är ett värde omkring 100 000 kronor”
Ökat intresse driver priset uppåt
Sofie Bexhed förklarar att intresset för Ilons verk har vuxit kraftigt de senaste åren. Det gör att värdet på originalillustrationer från hennes hand nu slår rekord. Den höga summan ger en tydlig signal till samlare och konstintresserade att priserna är på väg upp för denna ikoniska konst.
Vad betyder detta för samlarmarknaden?
Fyndet som visas i Antikrundan understryker vikten av att noggrant värdera och bevara konstverk med kulturhistoriskt värde. Det visar även på hur objekt kopplade till svenska litterära klassiker kan ge oväntat stora ekonomiska vinster. För ägare av originalillustrationer kan denna uppgång skapa nya möjligheter att sälja eller försäkra sina verk.
Vad händer nu?
Följ Antikrundan för fler oväntade fynd och värdechocker från svenska hem. Denna exklusiva insyn i värderingsvärlden är minst sagt en påminnelse om att gamla skatter kan bli moderna miljonklipp – särskilt när de har kopplingar till nationell kultur och hjärtliga barndomsminnen.