Den svenske medborgaren Koroush Kivani har avrättats i Iran, enligt rapporter från den iranska statliga mediekanalen Mizan. Kivani immigrerade till Sverige från Iran sommaren 2014 och fick ett tillfälligt uppehållstillstånd av Migrationsverket hösten samma år. I november 2017 beviljades han permanent uppehållstillstånd och mindre än ett och ett halvt år senare, i februari 2019, erhöll han även svenskt medborgarskap.
Trots att Koroush Kivani är registrerad i Sverige, ska han vid ett oklart tillfälle ha återvänt till sitt hemland. Vissa källor menar att hans återkomst till Iran skedde redan innan han fick medborgarskapet. Kivani greps i juni förra året under det så kallade tolvdagarskriget, anklagad för att vara agent för den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Han påstods ha bistått den israeliska militären med att kartlägga mål i Iran.
Under onsdagen avrättades Kivani genom hängning efter att ha dömts till döden för spioneri. Den iranska regeringen har publicerat videoklipp där Kivani påstås ha erkänt sina brott på uppdrag av den ”sionistiska regimen”, vilket många misstänker har tvingats fram genom tortyr.
Den svenska regeringen har utfärdat en skarp kritik mot avrättningen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) uttalade: ”Det är uppenbart för oss att den rättsprocess som ledde till att den svenske medborgaren avrättades inte har varit rättssäker. Ansvaret för detta ligger helt och hållet på Iran. Sverige kommer att fortsätta att fördöma allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran.”
Oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) uttryckte även sin kritik och skrev på det sociala mediet X: ”Dödsstraff är inhumant och oåterkalleligt. Rättsprocessen har inte varit rättssäker.”
Denna tragiska händelse belyser de pågående problemen med mänskliga rättigheter i Iran och den internationella gemenskapens svårigheter att påverka situationen.
