En man från Skåne har avtjänat två tredjedelar av sitt åttaåriga fängelsestraff för 47 övergrepp mot barn i Filippinerna. Mannen, som nu är villkorligt frigiven, har pekats ut av amerikanska myndigheter som en av de värsta beställarna inom den filippinska våldtäktsindustrin. Under en granskning av DN framkommer det att tusentals svenska män misstänks för att beställa sexuella övergrepp på barn via internet.
I samband med en räddningsinsats 2019 i Filippinerna upptäckte utredare omfattande chattkonversationer och betalningar från Sverige. Trots konkret information om mannen tog det nästan ett halvt år innan han greps, under vilken tid han fortsatte att begå brott.
Enligt Ulrika Jarnemark, gruppchef vid Polisens nationella operativa avdelning, är det oacceptabelt att utredningar drar ut på tiden, vilket möjliggör ytterligare övergrepp. Hon bekräftar att svenska män, inklusive vanliga familjefäder, kan bega övergrepp utan att deras familjer är medvetna om deras internetvanor.
Det har konstaterats att mellan 400 och 2000 norrmän eventuellt beställt liknande övergrepp på nätet det senaste året. Jarnemark menar att det är troligt att antalet svenska gärningsmän är betydligt högre, och att det finns en svår balansgång för polisen mellan att snabbt avbryta pågående brott och att samla tillräcklig bevisning för en åtalbar utredning.
I juni 2024 deltog DN i en operation ledd av Europol, där poliser från flera länder samarbetade för att identifiera och gripa beställare av övergrepp mot barn i Filippinerna. I denna operation identifierades 20 svenskar, men hittills har bara en gripits. Jarnemark uttrycker frustration över den långa utredningstiden och resursbristen inom polisen.
Mannen från Skåne, som nu lever under övervakning, har tidigare beskrivit sina handlingar som ett ”misstag”. Domstolen konstaterade dock att han aktivt initierade kontakten med förövarna och styrde övergreppen. Trots att han nu är fri, kvarstår risken för återfall i brott.
Det är tydligt att utmaningarna kring detta brott är omfattande, och att det krävs mer resurser och bättre prioriteringar för att skydda barnen och stoppa förövarna.
