EU:s nya regler för e-legitimationer ställer Sverige inför ett avgörande digitalt skifte. Till november 2026 måste Sverige införa en statligt utfärdad e-legitimation med högsta säkerhetsnivå, nivå fyra, bekräftar myndigheter. Den nya lösningen, som regeringen tilldelat Polismyndigheten att utveckla, innebär stora förändringar i hur svenskar identifierar sig digitalt.
Det här påverkar BankID kraftigt. BankID, som idag ligger på säkerhetsnivå tre och ägs av sex privata banker, är Sveriges största e-legitimation med nästan hela landets digitala tjänstevärld beroende av den. Den möjliggör helt digital utfärdande och förnyelse, utan krav på personligt besök.
Ny statlig e-legitimation kräver fysiskt besök
Den kommande statliga e-legitimationen måste uppfylla EU:s säkerhetskrav på nivå fyra, vilket kräver att användaren knyter legitimationen till ett fysiskt kort eller en plastbricka. Dessutom måste man personligen besöka en myndighet vid både utfärdande och förnyelse – en stor skillnad mot BankID:s digitala process.
Statens lösning vänder sig även till grupper som idag får svårt att använda BankID. Det gäller cirka en miljon personer i Sverige, inklusive dem utan svenskt personnummer och ekonomiskt svaga grupper som saknar dator eller smarttelefon, uppger Myndigheten för digital förvaltning. Den statliga legitimationen ska alltså vara mer inkluderande, vilket kan bredda den digitala tillgången i samhället.
BankID:s vd ser konkurrensen som en möjlighet
BankID:s vd Martina Skande förhåller sig lugn i denna stund av förändring. I en intervju med Dagens Industri säger hon:
”Jag tycker att konkurrens är otroligt viktigt och nyttigt för alla spelare. Vi har varit en grundpelare i svensk digital infrastruktur i över två decennier. Ökad konkurrens ser vi som en öppning för nya möjligheter.”
BankID:s affärsmodell bygger på betalning från bankerna både för utfärdande och för varje användningstillfälle. Om stora delar av marknaden väljer statens e-legitimation kan det påverka BankID:s ekonomi och affärsmodell, men ett konkret skifte återstår att se efter lanseringen.
Två konkurrrerande e-legitimationer i Sverige från 2026
Med EU:s krav på plats kommer Sverige att ha två parallella system:
• En statlig e-legitimation på högsta säkerhetsnivå som öppnar för fler användargrupper
• Privata lösningar som BankID och Freja eID, som fokuserar på smidighet och digital användarvänlighet på nivå tre.
Hur snabbt svenska myndigheter och företag väljer att erbjuda statlig e-legitimation sida vid sida med privata tjänster kommer att följa noga under det kommande året. Den nya rollen för statens e-legitimation väntas förändra hela ekosystemet för digital identifiering i Sverige.
Vad händer härnäst?
Polismyndigheten arbetar intensivt för att lansera den nya legitimationen i november nästa år. Samtidigt följer banker, myndigheter och företag förändringarna och gör beredskap för att integrera nya lösningar eller fortsätta med befintliga e-legitimationer.
För användare innebär detta en ny digital verklighet med valmöjlighet mellan en trygg, statlig e-legitimation med hög säkerhet och de etablerade, snabba digitala lösningarna som BankID. Det här blir ett centralt verktyg i Sveriges digitala infrastruktur framöver – en fråga som berör nästan alla svenskar och deras digitala vardag.
