Skolan Polhems anpassade gymnasieskola i Stockholm och polisen intensifierar nu samarbetet för att stoppa rekryteringen av ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning till kriminella gäng. Ny information från SVT visar hur gängens rekryterare systematiskt utnyttjar ensamhet och svaga konsekvenstankar hos unga i riskzonen.
”De ser till så att man inte är ensam. För vi är ju det. Många vill ha fler kompisar,” berättar 19-åriga Denise, elev på skolan, som öppet beskriver hur sårbarheten exploateras för att unga ska begå brott åt gängen.
Gängens rekryterare plockar målmedvetet fram svagheter
Ensamhet och svårigheten att förstå manipulation är avgörande faktorer för att många ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning hamnar i gängens klor. Rektorn på Polhem bekräftar att elever utfört ”straffbara uppdrag” åt kriminella men vill inte gå in på detaljer.
Samarbetet mellan skolan och polisen syftar till att förbereda eleverna på hur de ska agera om någon främling försöker kontakta dem i kriminella syften. Detta är ett direkt svar på allvarliga händelser där ungdomar, även med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD, ingått i gängrelaterad brottslighet.
Forskare varnar för att låg begåvning ignoreras i kampen mot kriminaliteten
En kartläggning gjord av Ekot över 26 ungdomar dömda för brott kopplade till sprängdåd visar att många hade både ADHD och intellektuell funktionsnedsättning. En del var dessutom utredda för särskild skolgång men har ändå fallit mellan stolarna i det offentliga skyddsnätet.
I en debattartikel i SvD varnar Peter Andersson, lektor i socialt arbete vid Stockholms universitet, och psykologen Love Grahn för att låg begåvning är en stark riskfaktor för kriminalitet som ofta förbises. De pekar särskilt på ungdomar med svag teoretisk begåvning, som går i vanlig skola men inte klarar av de krav samhället ställer.
Institutionerna kan inte hantera unga med måttlig funktionsnedsättning
Andersson och Grahn slår fast att dagens behandlingar ofta bygger på falska antaganden om ungdomarnas förmåga till abstrakt resonemang och självreflektion. Det leder till att många timmar och resurser går förlorade på insatser som är dömda att misslyckas.
”
Det offentliga systemet misslyckas med att fånga upp och möta unga med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, vilket öppnar för att de utnyttjas av kriminella. Det krävs en förändrad insats där unga bemöts efter sina förutsättningar, både i förebyggande, vårdande och straffande arbete.
Vad händer nu?
Polhems gymnasieskola fortsätter samarbetet med polis för att stoppa gängrekrytering. Samtidigt ökar kraven på att rättssystemet bättre anpassar insatser för unga med kognitiva svårigheter. Myndigheter och skolor måste agera snabbt för att bryta den farliga kedjan där sårbara ungdomar hamnar i kriminalitet.
Peter Andersson, Stockholms universitet: ”Samhället får inte blunda för uppgifter som redan finns i journaler, vi måste möta dessa ungdomar efter deras förutsättningar.”
Den senaste rapporteringen visar tydligt att kampen mot gängens rekrytering av de mest sårbara unga kräver omedelbar och samordnad insats. Utan skärpt uppmärksamhet riskerar fler ungdomar fastna i kriminalitet på grund av sin kognitiva funktionsnedsättning.